Den 25 juni skrev jag ett inlägg som slutade med en stark kritik mot våra riksdagspolitiker när det gäller invandringspolitiken. Dagen efter dyker två praktexemplar upp som gubbar i lådan. Var någonstans? Jo, i Sydsvenskan förstås! En är moderat, Tobias Billström (migrationsminister), och en är kristdemokrat, Otto von Arnold (riksdagsman och storgodsägare i Skåne). Vad hade dom på hjärtat? Jo, de anklagar Skånes kommuner, särskilt de som ligger i norra Skånes glesbygder, för att inte ta sitt ”flyktingansvar”. I det här fallet rörde det sig om s k ”flyktingbarn”. Bara 4 av 33 kommuner i Skåne tar emot dem, skriver de upprört.
Smaka på orden ”flyktingansvar” och ”flyktingbarn”. Här är nämligen ytterligare prov på hur begreppet ”flykting” används i politiskt korrekta syften. Att ta ansvar för flyktingar är inget större problem i Sverige, det göra alla kommuner. Flyktingarna är ju inte särskilt många, bara mellan ca 5 - 8% av dem som invandrar till Sverige. Men att tvingas ta hand om alla de andra nittiotvå procenten, som inte är ”flyktingar” utan ”ekonomiska migranter”, det är något helt annat!
Låt mig i detta sammanhanget berätta att docent Lars Berglund skrev en krönika i Danmarks största dagstidning, Jyllandsposten, som beskrev missbruket av ordet ”flykting” i Sverige på ett avslöjande sätt. Detta missbruk som Mona Sahlin så käckt kallade för ”en lek med ord”. I sin krönika riktade Berglund stark kritik mot hur Marie Demker vid Göteborgs Universitet använder begreppet ”flykting” i sin forskning. Demker har nämligen i många år dragit märkliga slutsatser om svenskarnas inställning till flyktingar i SOM-institutets årliga rapporter. Och hon har i stort sett haft fri tillgång till radio,TV och de stora dagstidningarna för spridningen av sina forskningsresultat (läs åsikter!). Men ingen har däremot fått plats att säga emot henne, trots att hennes forskning visat sig vara varken tillförlitlig eller hederlig. (Då måste man tydligen gå till Danmarks fria press!) Marie Demkers logiska slutsats är nämligen att eftersom alla flyktingar är invandrare så är också alla invandrare flyktingar. Det är ungefär lika ologiskt som att säga att: Alla hästar äro djur och därför är alla djur hästar. Du kan läsa Berglunds kritiska krönika på svenska här:
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.10291487
De flesta "flyktingbarnen" kommer ifrån Afghanistan, Irak och Somalia. Problemet är att vi i många fall inte kan avgöra hur gamla de är eller ens var de kommer ifrån i dessa länderna. När de dyker upp har de i allmänhet inga fungerande papper som styrker deras rätta identitet. Falska pass med äkta stämplar kan man köpa för ca 60$ (US dollar) i deras hemländer. Och jag har noterat att många av "barnen" är i 18 års åldern och att några av dem faktiskt har skägg. Så det skulle inte förvåna mig om en del redan har både hustru och barn.
Att ungdomar från avlägsna länder i Asien och Afrika kan ta sig hit, ofta med flyg eller med hjälp av dyra människosmugglare, har inget med flyktingskap att göra. Det är en medveten strategi som deras familjer eller klaner tillämpar. De skickas hit som ett slags gökungar för att senare kunna göra nytta för de personer som skickat hit dem
Orsaken till att så många ger sig iväg har emellertid även med ungdomspucklarna (s k youth bulbs) att göra. Ungdomsgenerationerna i de muslimska länderna är nämligen enormt stora på grund av att barnbegränsning är förbjudet. Flickorna gifter man lätt bort med tvång i tidig ålder. Men problemet är vad man skall göra med alla sysslolösa pojkar och yngre män. Antingen måste de ge sig iväg och söka lyckan någon annanstans eller också lockas de att bli krigare i Islams namn. Nästan allt våld i de muslimska länderna beror tydligen på detta överskott på manliga individer. Åtminstone om man får tro ledande demografer, såsom t ex den tyske professorn Gunnar Heinsohn i Bremen. (En artikel om hans forskning finns publicerad i tidskriften DSM).
Överbefolkningsproblemet är definitivt muslimernas problem, inte vårt. Vi löser inte detta globala problem åt dem genom ekonomiska bistånd, ty det ökar snarare problemen, enligt Heinsohn. Muslimerna måste själva inse att de måste införa någon form av barnbegränsning såsom kineserna gjort i många år med stor framgång. Den kinesiska ekonomin hade inte sett som den gör idag om de fortsatt att föröka sig i lika snabb takt som de gjorde tidigare.
I stort sett alla ungdomar som kommer hit är pojkar, eller kanske snarare yngre män. De skickas hit från stora familjer där bara äldste sonen kan ta över efter föräldrarna. De andra sönerna måste iväg för att söka lyckan någon annanstans. Då ligger naturligtvis Sverige illa till, eftersom alla vet att det är lättare att få uppehållstillstånd här än i andra länder. Det gör att yngre män tar sig in i Sverige i allt större skaror för att söka asyl. Men fattigdom är inget asylskäl. Att vara barn eller ung är inte heller något asylskäl. Inte heller traumatiska upplevelser, sjukdom eller handikapp.
Jag tror inte många svenskar har lust att betala för andra länders oansvariga överskott på barn. Och dessutom tvingas ta hand om dessa gökungar i vårt eget land! Alla dessa barn är medlemmar i någon större klan där blodsband gäller. I muslimska länder går dessutom familjen och klanen före allt annat. Därefter kommer deras muslimska tillhörighet. Och sist nationen eller landet. Därför är varaktig solidaritet mellan klanerna ganska sällsynt. Klanledarna kan möjligen ställa upp om en gemensam fiende hotar deras gemensamma existens. Sannolikt kan därför många av de yngre män som tar sig hit mycket väl vara barn eller släktingar till de värsta, islamistiska krigsförbrytarna i dessa länder! Ty det är väl knappt några andra som har råd att skicka sina barn så långt bort med flyg eller betala tiotusentals dollar till människosmugglare.
Dessutom är det oerhört frustrerande att man inte får läsa Migrationsverkets asylutredningar! All information om "flyktingbarnen" är sekretessbelagt i 50 år! Bara med tillstånd från den asylsökande kan man få tillgång till handlingarna. Och det lär man knappast få. Och jag föraktar de journalister som gång på gång skriver okunniga, aningslösa och tårdrypande artiklar om dessa ”flyktingbarn” så fort de fått avslag på sina asylansökningar.
Vad skall de skånska kommunerna göra med dessa s k ”flyktingbarn” , enligt Billströms och von Arnolds recept? Jo, de skall framför allt fungera som ungdomliga, pittoreska ersättare för de svenska ungdomar som tvingats flytta på grund av bristen på jobb. Varför nekar ni att ta emot dem när staten betalar så bra ersättning för besväret, ni tjänar ju på affären, skriver Billström och von Arnold lockande.
Det är nästan exakt samma idé som socialdemokraten Ulrika Messing hade för en del år sedan när hon satt i regeringen. Men då skulle invandrarna, helst stora barnfamiljer, befolka glesbygder i Norrland och via nätet göra strålande affärer med sina hemländer, vilka de samtidigt påstås ha ”flytt” ifrån. Vilken strålande idé! När våra ungdomar tvingas flytta på grund av arbetslöshet då byter man bara ut dem mot utlänningar. Och så är allt frid och fröjd. Precis som om invandrare från helt främmande kulturer och klimat skulle klara sig bättre i Norrland än urbefolkningen! Och hur kan man inbilla sig att invandrarungdomar skulle stanna kvar i glesbygden när inte svenska ungdomar gör det? Det är märkligt att både alliansen och oppositionen har samma lösningar på massinvandringens problem, nämligen att låta andra att ta ansvaret för konsekvenserna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar