torsdag 3 december 2009

Fagert tal bakom den svenska Hjärnridån!

Med stor förvåning läste jag en artikel (SvD 2009-11-24) under rubriken ”Invandring smörjer ekonomin” skriven av handelsminister Ewa Björling ( Docent i medicin)  och nationalekonomen Andreas Hatzigeorgiou. Författarna påstår frankt att nu finns det starka belägg för att utlandsfödda förbättrar våra handelsrelationer med omvärlden. Och de hänvisar till en nylanserad studie som ”visar att invandring kan öka handeln mer än exempelvis lägre tullar”.  Utlandsfödda skulle, enligt författarna, besitta unika kunskaper om sina hemländer och därmed vara mer kapabla att göra affärer med dessa länder än vi svenskar. Slutsatsen är att en mer öppen invandringspolitik skulle vara ett överlägset verktyg för att öka vår handel runt om i världen, särskilt i Mellanöstern och Afrika.

Nu skall vi alltså börja tjäna storkovan på våra s k ”flyktingar och ”flyktinganhöriga” , vilka tillsammans i mer än 25 år orsakat oss miljardförluster varje år. Bidragspolitikens nuvarande parasiter från Mellanöstern och Afrika, vilka hunnit bli åtskilliga hundratusen (varav många är analfabeter!), skall nu, som genom ett trollslag, förvandlas till duktiga affärsmän.  Och äntligen börja dra in storkovan till våra konkursmässiga kommuner, särskilt i Norrland. En fullkomligt lysande idé! Ewa Björling och hennes ”specialist” har nu äntligen börjat förstå hur slipstenen skall dras. Eller?

Nej, tyvärr är ingenting nytt under himmelen antingen idéerna kommer från höger eller vänster. Befolka Norrland-visan visar sig tyvärr vara ett rent plagiat. Sossarna har redan sjungit samma visa sedan länge. Lars Stjernqvist (då chef för det numera nedlagda Integrationsverket) och Hedi Bel Habib föreslog (DN 2001-03-14) att vi skulle skicka flyktinginvandrare till avfolkade norrlandskommuner. (Ulrika Messing förslog något liknande också. Hon var även oerhört glad över att flyktingkvinnorna födde så många barn till oss!) Arbetslösa invandrare från utomeuropeiska länder skulle ersätta de norrlänningar som tvingats flytta på grund av arbetslöshet. Stjernqvist et al påstod på fullt allvar att flyktingarna skulle kunna göra storaffärer med sina hemländer via nätet och därmed rädda dessa kommuner från sotdöden. Norrland skulle fyllas med ”nytt, friskt blod” , ja, så sa de faktiskt!

De gamla norrlänningarna, som tvingats flytta söderut för att kunna försörja sig, var tydligen inte av rätt blod. Eller var det ras, man tänkte på? Man beskrev nämligen dessa flyktingar i euforiska ordalag såsom så mycket finare och klyftigare än ursprungsbefolkningen. De hade framåtanda, nybyggaranda och unika kunskaper som skulle berika samhällena i Norrland och ge nytt hopp för framtiden. Det är precis vad Ewa Björling också hävdar nu!

Att det inte blivit som integrationsexperterna tänkt sig, det vet väl alla idag. Men den kunskapen har tydligen inte nått in i kanslihuset ännu. Bakom den svenska Hjärnridån har de politiska och massmediala makthavarna ständigt spridit ut nya luftslott och lögner av den här typen. Alla invandrarna har ju enligt DN.s ledare 2002-06-24 flytt från sina hemländer. Hur i all världen skall de då kunna göra affärer med dem och resa runt lite som de vill? Då är de ju inte flyktingar, som makthavarna ständigt påstår, utan "ekonomiska migranter", precis om FN har påpekat! Men så fort sådana uppgifter har kommit på tal så har de ansvariga makthavarna fördömt alla som tvivlat på eller vågat kritisera deras politik. Jag kommer osökt att tänka på den fascistoide socialdemokraten Pierre Schori som i Riksdagen krävde att alla som kritiserade deras invandringspolitik skulle ”kriminaliseras och jagas”. (Förlåt att jag upprepar detta så många gånger, men jag kan inte låta bli!) Sedan dess har sanningen blivit ännu mer satt ur spel och i dess ställe har lögnerna frodats. Lögnerna börjar alltid med förnekelsen. Och förnekelsen är censurens moder!

Låt mig upprepa, vad jag sagt i mitt förra inlägg, ty det kan inte nog poängteras: Bakom den svenska HJÄRNRIDÅN har åsiktsdiktatur, översitteri, osanningar, censur och förnekelse av fakta blivit legio. Där bakom har "en av Europas mest regeringstrogna journalistkårer" fortfarande total kontroll över vad som får sägas och inte sägas. I åravis har svenska journalister, med få undantag, tjänstvilligt uppträtt som nyttiga idioter. Det är bara tack vare nätet som vi idealister och kritiker kan ta oss igenom denna HJÄRNRIDÅ och säga sanningen. Slaget om åsikts- och yttrandefriheten sker nu på bloggarna. Därför tror jag att de politiskt korrekta tidningarna snart kommer att vara ett minne blott! Och få kommer att sörja dem!

 

onsdag 2 december 2009

Populist = att ha hög svansföring?

Jag har länge observerat att svenska journalister per automatik använder begreppen ”högerpopulism  och ”högerpopulist” som negativa slagord mot oliktänkande. Någon vänsterpopulism tycks däremot inte förekomma i deras vokabulär. Jag kollade upp när orden ”populism” och ”populist  först började dyka upp i den politiska debatten. Och det visade sig, som jag befarat, att det skedde på 70-talet – under den stora mediala vänstervågen, den mediala tsunami som fortfarande dominerar svensk press.

Under mycket lång tid hade socialdemokratin styrt i de Skandinaviska länderna, ofta med hjälp av andra partier i mitten eller ännu mer till vänster. Under detta långa maktinnehav startades olika partier som var missnöjda med den röda dominansen.

I Danmark och Norge bildades Fremskrittspartier. I Danmark heter detta parti numera Dansk Folkeparti, men i Norge finns Fremskrittspartiet fortfarande kvar och är nästan lika stort som Socialdemokraterna. I Sverige gjorde Ny Demokrati ett försök att bryta den socialistiska hegemonin. Men nu är det framför allt Sverigedemokraterna som utmanar den politiskt korrekta makteliten.

Gemensamt för alla dessa missnöjespartier är att de velat ha en mer restriktiv invandringspolitik. Av den anledningen har de fått epitetet ”Högerpopulistiska” i våra massmedia, vilka sedan 1970-talet dominerats av journalister med vänstersympatier. Även ordet ”missnöjespartier” har blivit liktydigt med begreppet ”högerpopulistiska partier”.  Man tycks helt ha glömt att alla politiska partier varit missnöjespartier från början. Stämpeln ”högerpopulistisk parti” har per definition även tilldelats partier i andra länder av samma skäl som i Sverige. ”Högerpopulist” , ”rasist  och ”islamofob” kopplas ofta samman idag när oliktänkande skall skämmas ut offentligt och löpa gatlopp i medierna.

Men ur historisk synpunkt är ordet ”populär”  (som populist kommer ifrån) ett mycket positivt begrepp. Det är tidigare relaterat till antikapitalistiska och socialistiska rörelser. De franska socialdemokraternas tidning hette t ex Le Populaire och den förbjöds av nazisterna 1940. 

Ordet populär betyder ju: allmänt omtyckt, folkkär, folklig, lättfattlig eller enkelt framställd.  Att popularisera betyder därför att man gör något begripligt för folket. Och ordet  popularitet betyder, folkgunst eller omtyckthet av folket. I USA bildade man The Populist Party (också kallat People´s Party) 1890. Det var ett parti som ville förstatliga järnvägarna och ha direktval till senaten – alltså ett slags socialdemokratiskt parti. Det uppgick 1896 i det Demokratiska Partiet, vilket sossarna i Sverige kallar för ”vårt amerikanska systerparti”.

Så slutsatsen av detta blir inte riktigt vad vänstern tänkt sig. Ty, när vänsterjournalisterna nu ständigt anklagar sina politiska motståndare för att vara populister så markerar de ju samtidigt att de själva är emot folket. Och det är precis vad deras motståndare alltid hävdat att de är! 

En vän till mig kunde inte finna ordet ”populist” i sin svenska ordlista. Men det var inte så konstigt eftersom den var från 1960-talet. Men han letade istället upp ordet i ett mer aktuellt, franskt lexikon och fick följande resultat. Här följer hela hans inlägg.


Populismens profeter

 

I en artikel i Trelleborgs Allehanda (TA) den 16/10 ondgör sig den politiske redaktören Mattias Karlsson över Sverigedemokraterna, vilka han kallar ”populismens profeter”. I artikeln nämner han ordet ”populism” inte mindre än sex gånger. Vad innebär då detta så värdeladdade ord?

Jag kollar med Svenska Akademiens Ordlista över svenska språket (min upplaga är från 1960-talet) och ordet populism finns inte där. Eftersom ordet är franskt så kollar jag med Dictionnaire Hachette och där finner jag ”ljuset”;

Populisme

  1. (Hist.)  Ideologisk och politisk rysk rörelse från 1800-talets slut som har sitt ursprung i socialismen och den traditionella landsbygdskulturen.
  2. (Hist.)  Ideologi för vissa politiska folkliga rörelser, men som förkastar klasskamp.
  3. (Polit.) Politisk rörelse som förklarar sig som försvarare av folket mot kapitalet.
  4. Litterär eller artistisk rörelse som vill representera den lilla människan.

Voila! Nu vet också Mattias Karlsson betydelsen av populism. Populism är alltså någonting mänskligt positivt och mitt råd till Mattias Karlsson är att när han angriper människor eller organisationer som har en avvikande uppfattning från PKA (den Politiska Korrekthetens Apostlar, ett uttryck som myntades av den numera avlidne TA krönikören Henry R. Leo) så vore det ju bra om han hade en mera ”populistisk” framtoning.

Ulf F. Bergstrom

Molitg –les- Bains


Tack Ulf!

Ja, nu hoppas jag att allla som kallaspopulisterhädanefter skall sträcka på sig och och med hög svansföring vara stolta!


Ett litet tillägg från   http://en.wikipedia.org/wiki/Populism   kan vara intressant i sammanhanget:

Populism is a political discourse that juxtaposes "the people" with "the elites." Populism may comprise an ideology, a political philosophy or a mere type of discourse urging social and political system changes and/or a rhetorical style deployed by members of political or social movements. It is defined by the Cambridge dictionary as "political ideas and activities that are intended to represent ordinary people's needs and wishes" [1] 

tisdag 1 december 2009

”Minareterna är våra gevär”!

Det har varit folkomröstning i Schweiz när det gäller tillstånd för muslimer att bygga minareter runt sina moskéer. Det blev ett nej till minareter. Carl Bildt kallade detta för fördomar och fördömde folkomröstningen. Ja, han fördömde även folkomröstningar som demokratisk idé! Men Bildt är ju en känd förespråkare för att Turkiet, med sina 70 miljoner muslimer, skall bli ny medlem i EU. Trots att landet inte ens ligger i Europa.

Vad är då en minaret och vad representerar den i religiösa och politiska sammanhang? Jo, från minareterna skall en böneutropare kalla muslimerna till bön. Bönerna skall skrikas ut uppe i tornet för att höras vida omkring. Ty ingen skall komma undan att ”Allah är den ende Guden och Muhammed hans profet” och att alla skall underkasta sig den ende Gudens ord, vilka finns återgivna i Koranen. Tro det om ni vill, men Muhammed fick, enligt egen utsago (OBS! Inga vittnen!) texten till Koranen av ängeln Gabriel, som i sin tur fått den direkt från Allah själv. Från minareterna skall Allahs enda sanningar basuneras ut var fjärde timme dygnet runt, år ut och år in. Minareten är således en politisk-religiös maktsymbol av största betydelse i den muslimska världen. Därifrån bestämmer imamer och mullor att de troende skall visa sin underkastelse genom att vända sig mot Mecka,  falla på knä, lägga pannan mot marken och framföra sina böner. Denna politiska och religiösa indoktrinering är en livslång hjärntvätt som ingen kan undkomma. 

Numera, när böneutropen sköts via moderna högtalaranläggningar, är ljudnivån starkare och budskapen mer påträngande än någonsin. Men även om man hittills förbjudit offentliga böneutrop i de flesta västerländska länder, så är minareterna ändå viktiga som muslimska maktsymboler. De markerar på långt håll att här är vi och här tänker vi stanna. Detta är nu "Islams område" och det skall synas på långt håll.

När turkarna erövrade det kristna, bysantinska riket i slutet av 1400-talet lade de genast beslag på de kristna kyrkorna och gjorde om dem till moskéer. En av kristenhetens största och viktigaste katedraler, Hagia Sophia i Konstantinopel, fick då fyra jättelika minareter i hörnen. Och alla kristna symboler ersattes med muslimska slagord ur Koranen. Det skulle synas ordentligt att kristenheten lidit nederlag och att det var Islam som bestämde. Detta maktspråk pågår fortfarande. 

www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=151846

Då araberna i Allahs och profetens namn inledde deras våldsamma och framgångsrika erövring av stora landområden på 700-talet gjorde de inte bara om kyrkor och andra helgedomar till moskéer. Utan de lät även kristna slavar uppföra nya moskéer och palats åt sig i de erövrade områdena. Alla ursprungliga trosbekännare (kristna, buddhister, hinduer, zoroastrer m. fl) gjordes till andra rangens medborgare och förnedrades, förföljdes och förslavades. I stort sett alla stora byggnadsverk som de muslimska erövrarna i Spanien lät uppföra åt sig byggdes till exempel av kristna slavar. Denna billiga arbetskraft fick muslimerna tag på genom ständiga plundringståg i de kristna, norra delarna av landet. Den muslimska eliten har blivit vana vid att andra alltid jobbar åt dem. Det är faktiskt en av de främsta orsakerna till att den muslimska världen är så tekniskt och socialt efterbliven idag i jämförelse med Västerlandet och Fjärran Östern. Det hävdar t o m flera inflytelserika imamer, som vill ha en ändring.

Nästan alla stora, berömda byggnadsverk i den övriga muslimska världen, vilka oftast är moskéer med stora minareter, byggdes av slavar. De flesta slavarna i Mellersta Östern (Irak är ett bra exempel!) kom från Afrika. Muslimernas handel med svarta slavar har pågått i över tusen år och pågår faktiskt fortfarande i flera länder, särskilt i Sudan. ( Se: John Allembillah Azumah, THE LEGACY OF ARAB-ISLAM IN AFRICA. Oneworld Publications, Oxford 2001)

Den turkiske premiärministern Tayip Erdogan gav 1997 följande syn på vad en moské och dess minareter symboliserar inom Islam: "Moskéerna är våra baracker, kupolerna är våra hjälmar, minareterna våra gevär och de rätttrogna våra soldater”. 

kentekeroth.se/2009/05/28/klipp-pa-youtube 

 

Erdogans drömmoské! (bildkälla: http://hodja.wordpress.com)

Ett sådant krigiskt uttalande om kyrktorn hade varit helt otänkbart i den kristna världen. Men i den muslimska världen, där våld alltid varit en viktig ingrediens i den sociala tillvaron, ökade Erdogans popularitet markant och satte honom på världskartan som en av de främsta ledarna. Han visste hur slipstenen skulle dras för att tilltala de överbefolkade, muslimska massorna, vars yngre söner nu är på marsch mot Europa och dess hägrande rikedomar.

Islam betyder ”underkastelse”, glöm för all del inte det! Det är en skoningslös, politisk-religiös rörelse, som anser sig äga den enda rätta religionen. Och världsherravälde är dess yttersta mål, det får vi heller aldrig glömma! Västvärlden är deras nästa stora, fortfarande aningslösa, byte. Vi får inte heller glömma att Islam alltid spridits med våld, mord och förtryck. Ja, det finns faktiskt inte ett enda muslimskt land idag som inte erövrats med någon form av hot eller våld. I över tusen år försökte de erövra Europa med svärdet. Men idag har man insett att det inte går. Nu skall man istället göra det med hjälp överbefolkningen i de muslimska länderna. Huoari Boumidienne, tidigare diktator i Algeriet, sa redan i ett tal i FN 1974: "One day, millions of men will leave the Southern Hemisphere to go to the Northern Hemisphere. And they will not go there as friends. Because they will go there to conquer it. And they will conquer it with our sons. The wombs of our women will give us victory".  

www.afromeet.com/forum/70167-hommage----a--houari--boumedienne.php?p=5 

Och det är precis detta som sker just nu! 

Islam är således de facto ett stort hot mot den kristna världens sekulariserade fri- och rättigheter. Inte minst kvinnornas! Att förbjuda minareter i Schweiz är därför inget annat än ett uttryck för en befogad självbevarelsedrift. Vi borde egentligen gå ännu längre och förbjuda moskébyggen överhuvudtaget ända tills muslimerna tillåter religionsfrihet och att kristna kyrkor får byggas i de muslimska länderna. Det var precis det som folkomröstningen i Schweiz handlade om. Men idag förföljs och mördas kristna och deras kyrkor bränns ner på många platser. Man kan få uppgifter om detta nästan dagligen utan att det får någon nämnvärd uppmärksamhet i våra massmedia. Då är tydligen ”den globala solidariteten” och "religionsfriheten" långt borta.  "Mänskliga rättigheter" existerar inte i de muslimska diktaturerna. Det vet väl alla vid det här laget. Därför är det ganska skrattretande när islamister i Pakistan nu anser att den schweiziska folkomröstningen kränker deras mänskliga rättigheter. (www.information.dk/217013)

Carl Bildt, som nu så ivrigt pläderar för att Turkiet och andra muslimska länder skall väljas in i EU, borde verkligen läsa på sin historia lite bättre. Att tillåta folkomröstning om minareter har ingenting med ”fördomar” att göra. Det handlar snarare om självbevarelsedrift och är därför ett efterlängtat hälsotecken. Schweizarna har förstått att vi inte kan tillmötesgå alla muslimska krav i längden utan att det sker ömsesidigt. 

Håller Europa äntligen på att vakna upp ur sin långa, förlamande Törnrosasömn? 


Läs lite om olika europeiska tidningsredaktioners syn på minaretförbudet på:

http://www.signandsight.com/intodaysfeuilletons/1966.html 




fredag 13 november 2009

Den svenska HJÄRNRIDÅN och "De somaliska hästarna från Troja"

Två dagar efter det att jag publicerat inlägget ” Nu är det fritt fram för somalier” stod det under rubriken "Prejudicerande domar" i Sydsvenskan att ”nu är det lättare för somalier att få asyl i Sverige”. Och tidningen skrev att 275 somalier, som fått avslag på sina asylansökningar, uppmanas att söka på nytt. Skam den som ger sig! Och ”flyktingadvokaterna” får extra klirr i kassorna till julhandelns båtnad.

Under första halvåret i år fick 62 procent av somalierna asyl av Migrationsverket. "Nu lär den andelen stiga markant" skrev Sydsvenskan. Hittills i år har 3835 somalier sökt asyl i Sverige. De utgör en fjärdedel av alla asylsökande. Och fler strömmar in varje månad. De som söker asyl är enbart män och därefter lär deras stora familjer komma och "berika" vårt samhälle med sin närvaro. Vi kan alltså räkna med att vi snart får många tusen fler somalier att försörja med våra skatter, de skatter som redan nu är de högsta i världen! Hur skall detta sluta? Ställ frågan till våra riksdagsledamöter, vilka är mest generösa med skattepengar till somalier i hela världen!

Det blev mycket diskussioner på Radio P1 (2009-11-10) när det uppdagades att en somalisk ungdomsledare rekryterar somaliska ungdomar i Rinkeby för att delta i inbördeskriget i Somalia. Den ungdomsgård som den somaliske ledaren arbetat i har startats av moskén och tidigare fått stora bidrag av kommunen. Några s k "svenskar" har redan stupat i Somalia och ungdomsledaren är där just nu för att leda krigsoperationer mot regeringen. Han är framstående medlem i den starkt islamistiska rörelsen Al Shabab i Somalia. Mycket pengar till deras verksamhet i Somalia kommer från Sverige. Det är våra skattemedel, som arbetslösa somalier fått i socialbidrag. Svenska skattebetalare tvingas alltså att hålla inbördeskriget i Somalia vid liv! Det har vi gjort i tjugo år nu, med regeringarnas goda minne! Hur länge skall vi stå ut med det? Finns det ingen övre gräns för hur många somalier vi skall tvingas underhålla i Sverige? Och vilka dessutom i flera fall skaffat sig både en och två stora familjer i Sverige, som lever på vår bekostnad! Nej, usch, så får man inte säga i yttrandefrihetens namn, det är ju rasism och hets mot folkgrupp! Anmäl, anmäl! Eller får man kanske tala sanning bakom den svenska Hjärnridån, trots allt? Vad tror du?

I Sydsvenskan (2009-11-12) ondgör man sig samtidigt över att Vellinge kommun inte vill ta emot invandrarungdomar, huvudsakligen från Somalia, som smugglats in i Sverige, som ett slags Trojanska Hästar, av sina islamistiska krigarklaner. Dessa. ofta skäggiga, män i 18-20 års åldern, och nästan vuxna pojkar 17-års åldern, kallas generellt för "ensamkommande flyktingbarn". Det låter som om det var frågan om 4 - 5-åringar som flytt alldeles själva ända hit från Afrikas horn. Ack, så oskyldigt och fint det låter. Men det är i själva verket ett rent lurendrejeri. Ty, det är precis bakom denna typ av retorik som den svenska Hjärnridån driver sina bedrägerier. Förskönande omskrivningar och lögner skall nämligen hindra berättigade protester från den svenska allmänheten. Man undrar hur länge folk skall stå med denna sovjetiska hjärntvätt!

Nej, det moderata Vellinge gör helt rätt - ta inte emot ett enda s k "ensamkommande flyktingbarn"! Ty, alla dessa män och ungdomar, huvudsakligen från Somalia, har mycket medvetet smugglats hit av sina islamistiska krigarklaner. Likt gökungar med falska handlingar, har de till uppgift att öka på antalet somalier i Sverige och på så sätt komma åt vårt land och våra pengar - inget annat!

Det kommer snart att visa sig att dessa unga, somaliska män (vart har kvinnorna tagit vägen?), med deras våldsamma bakgrund och muslimska tillhörighet, är mycket farliga för vårt sekulära och demokratiska samhälle. Somalier anses nämligen generellt vara det mest svårintegrerade folket i den europeiska mångkulturalismens "Nya Sköna Värld". Och vem bär ansvaret för de problem som de kommer att ställa till med i framtiden?! Ingen, så vitt jag kan förstå, eftersom de politiker i Sverige som lockat hit dem, själva bestämt att de inte har något tjänstemannaansvar längre. Och ingen svensk, som får betala notan, har heller rätt att ens få se de utredningar som gjorts på Migrationsverket när det gäller dessa Trojanska Hästar. (Ja. du vet väl vad som hände med Troja när man släppte in den stora hästen?) All information om s k "flyktingar" och "ensamkommande flyktingbarn" är nämligen, som jag nämnt tidigare, hemligstämplad i 50 år! Våra generösa politiker har alltså fångat in oss i en riktig rävsax, som vi tyvärr inte längre kan komma helskinnade ur!

Jo, förresten, det finns ansvariga för denna ödesdigra utveckling. Det är du och jag och alla andra väljare som är de verkligt ansvariga! Ty, om alla vi "vanliga människor" fortsätter att rösta på de politiker som orsakat den havererade invandringspolitiken då blir det ingen förändring. Tvärtom, det blir bara värre och värre för vart år som går. Det är således ingen trevlig framtid som vi av ren lathet lämnar över till våra barn och barnbarn. Men det kan ju alla vi äldre, bekväma ”strutsar” skita i, som det numera heter på modern svenska. Det får bli barnens och barnbarnens problem. Eller?

Nu skall Malmö kommun tvinga på Vellinge en massa somalier, som Vellinge inte vill ha dit. Och på grund av motståndet kommer folket i Vellinge att bli lika mobbade som människorna i Sjöbo en gång blev. Folket i Sjöbo fick den demokratiska friheten att rösta om de skulle ta emot s k "flyktingar" eller ej. Det blev ett nej, förstås. Man kunde inte förvänta sig annat eftersom alla opinionsundersökningar visat att större delen av svenska folket varit emot den invandringspolitik som tvingats på dem.

Sjöbo kommun var dessutom en av de verkligt få kommunerna i Sverige som inte startat ett förlustbringande, kommunalt byggbolag när det begav sig. Kommunstyrelsen i Sjöbo var alltså mer ekonomiskt försiktig än i de flesta andra kommuner, vilka snabbt förbyggde sig och fick problem att hyra ut lägenheterna. Då såg sossarna sin chans att rädda de oansvariga kommunpamparna, varav de flesta förstås var sossar. Det kallades för ”Hela-Sverige-strategin”. Den gick ut på att staten skulle hyra de outhyrda lägenheterna och placera ut s k ”flyktingar” och deras familjer där. Genom att sprida ut "ekonomiska migranter" (generellt kallade för "flyktingar") över hela landet så skulle antalet inte märkas så mycket, trodde man. Och det, i sin tur, skulle minska främlingsfientligheten var det tänkt. Staten lovade att betala alla omkostnaderna för invandrarna i 3 år. Man garanterade att på den tiden skulle de hinna anpassa sig , få jobb och därefter gå med ren vinst för kommunerna. Det var räddningen, en skänk från ovan, för många kommunalpampar som levt över sina tillgångar. De gnuggade händerna av förtjusning och gick genast med på det generösa förslaget. Deras byggproblem var lösta. Åtminstone för tillfället. Men vad som hände sen det vet vi väl alla idag, eller hur?

Sjöbo kommun gick inte med på denna statliga bluff utan ville helst stå utanför. Det fanns ju ingen anledning att gå på bluffen eftersom man inte hade förbyggt sig på några bostäder och således inte hade några att hyra ut till statlig verksamhet. Då satte den svenska avundsjukan igång med stora artilleriet. ”Alla skall med”- var socialdemokraternas diktatoriska krav. Och ”en av världens mest regeringstrogna journalistkårer” hakade lydigt på som nyttiga idioter. Och en mobbning utan motstycke inleddes mot folket i Sjöbo, ivrigt uppbackat av avundsjuka politiker och politiskt korrekta akademiker. De sistnämnda har nu, som tack för hjälpen, gjort strålande karriärer på Malmö Högskola! Och sysslar nu med Malmös svåra integrationsproblem, som hittills slukat miljardbelopp!

Jag gissar att Vellinge kommun kommer att bli lika utsatt för förtal och mobbing som Sjöbo en gång blev. Och att vänstern, som alltid är så givmild och generös med andras pengar, segrar ännu en gång med journalistkårens hjälp.

Om inte Vellingeborna ger sig så kommer de att anklagas för att vara inhumana, barnfientliga, osolidariska, ogenerösa, högerpopulister, främlingsfientliga, rasister, nazister och t o m sverigedemokrater! Och säkert alla invektiv på en gång – ty den gamla valsen har vänstern lyckats bra med tidigare, så det går nog säkert den här gången också. ”Alla skall med” – ingen skall tro att de kan komma undan problemen med de "ensamkommande flyktingbarnen"!

Äntligen har vi fått det rika, moderata Vellinge på fall efter så många år, kan Ilmar Repalu och hans supporters nu belåtet konstatera. Nu skall Vellingeborna minsann också ” få ta sitt ansvar”. ”Den rika överklassen” i Vellinge kommun skall inte tro att dom kan komma undan Malmös ekonomiska förluster och svårartade integrationsproblem. Nej – alla skall få lida lika mycket som Malmöborna minsann. Annars blir ju lidandet orättvist. Och det går ju naturligtvis inte i Sverige, jämlikhetens paradis på jorden!

Och de enda som tjänar multum på denna lidandets och lögnens politik är islamisterna och folkmördarna i Somalia, vilka nu säkert dansar på bordet av förtjust förväntan!

tisdag 27 oktober 2009

Man skall inte kasta sten när man sitter i glashus!

I Sydsvenskan ( 2009-10-24 ) visade man på ledarsidan en otäck nidbild av Sverigedemokraternas unge partiledare Jimmie Åkesson. Han framställdes av karikatyrtecknaren Riber, marscherande med en brunsåsig svensk flagga, som en nazistisk brunskjorta från 30-talets Tyskland. Karikatyren var gjord med anledning av Jimmie Åkesson islamkritiska artikel i Aftonbladet. Men vad har den artikeln med nazism att göra? Hitler och nazisterna beundrade ju Islam och föraktade kristendomen! Det finns det mängder med belägg för. Jimmie Åkesson gjorde ju faktiskt tvärtom! Så, var finns egentligen logiken?

Samma dag som Sydsvenskan visade nidbilden av Jimmie Åkesson på ledarsidan så konstaterade en journalist från Sydsvenskan (P1), som sades vara expert på sverigedemokraterna, att de inte är nazister. Därför tyckte denne journalist illa om att man ideligen framställde sverigedemokraterna som nazister i den politiska debatten. Hur skall man ha det på Sydsvenskan egentligen? 

Men detta var inte första gången som man associerat sverigedemokraterna med nazister  i Sydsvenskan. Det är snarare regel än undantag att man gör det. Hur många gånger har inte Sydsvenskan t. ex upprepat att sverigedemokraterna har ”bruna rötter”? Senast var det Per T Ohlsson som gjorde det i sin söndagskrönika (2009-10-25). 

Men hur är det egentligen med de ”bruna rötterna” i verkligheten? När jag var liten så sa man ibland att ”Den som sa de han va de”. Det gjorde man bland annat när någon ihärdigt försökte tala illa om en annan person för att dölja att man själv var likadan. 

Så låt oss titta lite närmare på de ”bruna rötterna”!

Vet du varför man startade tidningen Expressen på 40-talet?

Jo, det var för att liberalerna ville ha en kvällstidning som motvikt till Aftonbladet.

Varför det, då? 

Jo, därför att Aftonbladet både före och under större delen av Andra Världskriget tog ställning för Tyskland och nazismen!

Snacka om ”bruna rötter”, eller hur?

Och om sanningen skall fram så tog Sydsvenskan nästan lika stark ställning för nazisterna som Aftonbladet gjorde.

Slutsats: 

Man skall inte kasta sten när man sitter i glashus! 


Glöm inte det Per T Ohlsson, med flera!

.  

Vet du vad "islamofobi" är?

Vet du vad islamofobi är?

 

 

”Ordkonstruktionen ”islamofobi” är en fälla lagd av islamister med avsikten att förhindra islamkritik”

Robert Radecker.

Nazisternas judeförföljelse missbrukas nu ständigt som slagträ så fort kritik mot Islam kommer på dagordningen. En språklig nykonstruktion ”islamofobi” har i det sammanhanget vunnit insteg i medierna och utnyttjas nu flitigt i den offentliga debatten av både muslimer, journalister och politiker. Allt oftare kopplas detta ord ihop med begreppen rasism och främlingsfientlighet. Vi har sett det i böcker och i massmedia under senare tid som ett  skällsord mot alla som är kritiska till Islam, särskilt då Sverigedemokraterna. Och det märkliga är att det är i huvudsak vänstern som anammat ordet mer än några andra. Men vad kommer ordet ifrån och varför har det fått ett sådant genomslag?

Den franske forskaren Caroline Fourest har undersökt saken och spårat det till radikala islamister. Hon har visat att det först dök upp när islamisterna använde det som vapen mot feministerna. Den berömde, amerikanske kvinnosaksaktivisten, Kate Millet, blev utskälld för att vara islamofob när hon uppmanade sina iranska medsystrar att neka bära slöja. Det hade alltså med motståndet mot iransk kvinnoapartheid att göra – att iranska kvinnor skall tvingas bära slöja i offentliga miljöer, skolor och andra institutioner samt att det skulle införas könsåtskillnad i simhallar o s v  De som protesterade emot att ayatollorna, i den teokratiska diktaturen Iran, upphöjt denna kvinnoapartheid till norm blev anklagade för att vara islamofober, d v s deras protester visade att de hade ett sjukligt förhållande till Islam. Begreppet har sedan dess spridit sig med vindens hastighet i radikala muslimska och vänsterinriktade kretsar, särskilt med hjälp av den kände islamisten Tariq Ramadan , en ”akademisk” muslim som bor i Schweiz, och som visat sig vara en riktig ulv i fårakläder. I många år var denne inkallad som expert på integrationsfrågor av flera aningslösa, europeiska regeringar. Ända tills han blev avslöjad som islamistisk strateg. Ramadan är numera portförbjuden i USA. Men han höjdes till skyarna i svenska media för inte så länge sedan. Sverige är verkligen unikt på många sätt!

Caroline Fourets visade hur begreppet snabbt spred sig politiskt bland islamistiska miljöer i Londons moskéer, särskilt under den s k Rushdie affären. Författaren Salman Rushdie blev kallad ”kriminell islamofob” och prästdiktatorn ayatolla Komeini i Iran hotade honom till livet genom en fatwa. Det vill säga, han gav alla muslimer fritt fram att skära halsen av Rushdie. Den som lyckas göra det får fritt inträde till paradiset. 

Nu har begreppet "islamofob" blivit ett allmänt retoriskt vapen som islamister använder generellt i sin kamp för att sprida antidemokratisk hatpropaganda mot allt västerländskt. Därför kallar den norske författarinnan Hege Storhaug bruket av begreppet ”islamofobi” för en klassisk, politisk härskarteknik i akt och mening att väcka starka känslor hos muslimer i allmänhet, och bland muslimska ungdomar i Väst i synnerhet. Hon citerar den kände somaliskfödde Ayan Hirsi Ali, tidigare parlamentsledamot i Holland, som skriver: ”Ingen debatt är mer explosiv, mer känslig, mer förvirrande och mer skrämmande än debatten om Islams framtid i Europa” 

En sådan "skrämmande"debatt har vi nyligen fått se prov på i den osakliga hatpropaganda som riktats mot Jimmie Åkesson på grund av hans artikel i Aftonbladet nyligen. Åkessons befogade oro och rädsla för Islam och islamismen blev genast betecknad som islamofobi och rasism. Och man framställer honom nu som en ren nazist med ”bruna rötter” d v s hans person kopplas till nazitidens Brunskjortor på 30-talet. Snacka om mobbing!

Följden är att hela det politiskt korrekta mediaetablissemanget i Sverige har låtit sig luras av islamisternas smarta retorik. Vi är nu alla per definition utnämnda till islamofober om vi vågar rikta minsta kritik mot Islam.  Och det är ingen hejd på hur lättstötta muslimer är. De börjar ställa krav på att yttrandefriheten skall avskaffas eller starkt begränsas när det gäller Islam. Och de har krävt att de som kritiserar Islam skall åtalas för hets mot folkgrupp. Precis som Islam och muslimer är en enda folkgrupp.

Men begreppet islamofobi har ingenting med hat till något speciellt folk att göra, såsom det nu framställs i våra politiskt korrekta media. Det är tvärtom ett aggressivt försvarsverktyg som används med framgång av islamister för att tysta all kritik av Islam. Men vi är väl inte totalt blinda? Iran är ju ett typexempel på vad islamister kan ställa till med när de fått den politiska makten. (Och det finns faktiskt ledande islamister i London som redan tagit ut segern i förskott och kallar Europa för ”Kalifatet Europa”!)

När muslimer och vänsterfolk (särskilt s k "autonoma" och AFA-aktivister) i Sverige samarbetar och sätter beteckningen islamofob på sina meningsmotståndare, då har de antagit islamisternas språkbruk och våldsbenägenhet. Därmed har vi all anledning att se upp. Sådant folk är inte att leka med när de visar sina rätta ansikten. Det har vi redan fått många bevis för under de senaste 20 årens våld, attentat och mord runt om i Europa och  i övriga världen. 

Så glöm inte vad "islamofobi" är! Antingen används detta islamistiska begrepp av aningslösa eller också av riktiga fulingar. Några mellanting finns inte!

Valstrategi på hög nivå - ett noll till sossarna!

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har blivit ett perfekt redskap för sossarnas valstrateger inför valet 2010. Och den borgerliga Alliansen har gått på det med hull och hår. Därför tror jag tyvärr att Toblerone-Mona blir vår nästa statsminister!

 

Sossarnas valstrateger har visat sig vara betydligt smartare än Alliansens. De räknar med att Sverigedemokraterna med största sannolikhet kommer in i riksdagen vid nästa val. Och att de kan bli vågmästare i Riksdagen efter valet. Redan för nästan ett år sedan deklarerade därför ”Mona” att sossarna aldrig kan tänka sig att regera med stöd från Sd. Nej, inte ens om Sd röstar på deras förslag i Riksdagen så kan hon tänka sig att utnyttja deras röster.

 

Ständigt har sossarna upprepat mantrat ”bruna rötter” om Sverigedemokraterna. Med ett sådant ”guilt-by-association”-förfarande utmålas de som nynazister och rasister. Det är en politisk mobbing som samtidigt ger klartecken för vänsterpöbeln att hindra och störa Sverigedemokraternas möten och hota och misshandla deras företrädare. Det är samma taktik som nazisterna hade mot sina meningsmotståndare när det begav sig. Med den enda skillnaden att det då var socialdemokrater, liberaler och kommunister som var målen för deras kamp om makten.

 

Envist har sossarna krävt att Allianspartierna skall ta samma avstånd från Sd. Det spelar ingen roll vilka frågor det rör sig om – inget parti skall få igenom något förslag i Riksdagen som ens kan tänkas få minsta stöd av Sd! En ganska huvudlös idé kan man tycka vid första anblicken. Men det visar sig nu att det är precis tvärtom – det var en jättesmart strategi av sossarna.

 

Sossarnas strateger vet nämligen att Kristdemokraterna (KD) är ett svagt kort inför nästa val. Enligt opinionsmätningar ligger KD på gränsen. Alltså gäller det att försöka skrämma bort så många väljare från KD som möjligt. Och helst associera kristdemokraternas åsikter med ett annat svagt parti, nämligen Sd. Chansen kom när KD-ledaren gick ut och började prata om ”vanligt folk” i en kulturartikel. Då passade sossarna på att slå till med tungt artilleri. KD är populistiskt och deras ”mörka krafter” försöker desperat att ta röster från Sd var budskapet. Och så var mobbingen mot KD-ledaren full gång. Men, det är tur för KD att deras ledare inte är en obildad toblerone-typ, utan en ärlig och uppriktig människa.

 

Alla visste innerst inne att KD ledaren syftade på ”medelsvensson” när han talade om vanligt folk. Men ”vanligt folk” finns tydligen inte längre i sossarnas Sverige. Det är främlingsfientligt att vädja till vanligt folk eftersom Sd vid tillfällen gjort anspråk på att föra vanligt folks talan. Av den anledningen har sossarna raderat bort ”vanligt folk” ur sin valstrategi. Sossarna har annars alltid gjort anspråk på att just vara det vanliga folkets parti framför alla andra. Men nu är sossarna fullt med upptagna att satsa stort på ovanligt folk från andra länder istället! I sossarnas moderna valstrategier är folk nämligen alltid utbytbara. Det har de klart deklarerat redan på Göran Perssons tid. Då klagades det på att välutbildat folk hade betydligt sämre betalt i Sverige än i övriga EU-länder. Sverige riskerade därför att bli åderlåtet på välutbildat folk. (Snart får man väl inte tala om "välutbildat folk" heller, eftersom de utomeuropeiska invandrarna ofta är så outbildade!) Men då sa Göran Persson att det spelar ingen roll. Vi socialdemokrater gör inte skillnad på folk och folk, sa han. Passar inte svenska löner så kan svenskarna sticka! Då ersätter vi dom bara med välutbildat folk från andra länder i världen, så var det med det. Enkelt och flärdfritt! Men tänk om Göran Persson sagt samma sak när arbetarna, deras egna "kärnväljare", krävde löneförhöjningar?

 

Nej, sossarnas valstrategier är bara ett elakt spel där makten och röstfisket är det viktiga, inte nödvändigtvis ursprungbefolkningens väl och ve. Ty, tack vare deras massinvandringspolitik de senaste 30 åren har sossarna fått en ny, stor valmanskår som man ständigt lovar guld och gröna skogar. Resultatet är att utan invandrarrösterna kommer vänsteralliansen inte till makten idag. Det är den enkla sanningen. Inte undra på att Pierre Schori krävde i Riksdagen att alla som kritiserar sossarnas massinvandringspolitik skall ”kriminaliseras och jagas”, särskilt om de var högutbildade akademiker!

 

Redan för nästan ett år sedan började "Mona" kräva svar på frågan: ”Kan alliansen tänkas sig att regera med stöd av Sd eller ens driva igenom något förslag i Riksdagen med deras stöd?” Alliansens företrädare har hela tiden svarat undvikande på denna hypotetiska och ganska absurda fråga. 

 

Kulmen på "Monas" kampanj mot den borgerliga Alliansen kom nu när sossarnas egen "oberoende" tidning, Aftonbladet, på ett smart sätt släppte in Jimmie Åkessons debattartikel om Islam. Den artikeln kom som en skänk från ovan! Åkessons oro för Islams utbredning och islamismens faror för oss i Europa tolkades genast medvetet om till att bli ett rasistiskt påhopp mot muslimer i största allmänhet. Det är ju bara en tolkningsfråga, sa man på Aftonbaldet. Sverigedemokraterna utnämndes till "islamofober". Och så var gatloppet igång. Och sossarnas valstrateger gnuggade händerna av förtjusning. Ty, det handlade inte om sanningssökande eller yttrandefrihet. Utan de grova påhoppen och mobbningen av Jimmie Åkesson var bara en väl uträknad valstrategi i "Monas" välredigerade valcirkus.

 

Hur då? Jo, sossarna använder sig av Sd genom att ständigt utmåla detta parti som antidemokratiskt, främlingsfientligt, rasistiskt och, som kronan på verket, rent utav nazistiskt. Och man gör det bara för att få Alliansen att avsäga sig regeringsmakten vid nästa val. Aftonbladet talar om Sds ”bruna rötter”. Både de borgerliga och deras "oberoende" tidningar har gått på detta elaka spel med hull och hår och använder samma vokabulär. Som vanligt, kan jag säga utan att överdriva.

 

Men det är rätt märkligt att just tidningar som Aftonbladet och Sydsvenskan är de tidningar som lydigast hakar på denna offentliga mobbing. Jag vill minnas att man startade Expressen som en motvikt till Aftonbladet eftersom Aftonbladet tog ställning för Tyskland och nazisterna både före och under Andra Världskriget. Och om jag inte har helt fel så var Sydsvenskan det också. Åtminstone ända tills det började gå dåligt för nazisterna och det blev alltmer uppenbart vilka ohyggligheter Hitler och hans anhang ägnat sig åt i smyg. Men då var det så dags! Eller hur? Så snacka om ”bruna rötter”!

 

Och vad har Jimmie Åkesson med deras ”bruna rötter” att göra? Ingenting. så vitt jag vet. Jag tror inte ens hans att hans föräldrar var födda när nazisterna härjade som värst. Har han varit nynazist då?  Nej, enligt alla uppgifter har han sin politiska bakgrund inom Moderaterna. Så nidbilden har inget med sanningen att göra – det handlar bara om valstrategi. Och då är tydligen vilka medel som helst tillåtna.

 

Sanningen är den att sossarna medvetet använt Jimmie Åkesson som språngbräda, eller snarare som murbräcka, till kanslihuset vid nästa val. Och det har visat sig vara ett lyckat politiskt drag. Ja, nästan genialiskt. Ty nu har sossarna äntligen fått Alliansen att svära på att också de skall avvisa allt samarbete och allt stöd från Sd, vad som än händer. Sakfrågorna har ingen betydelse i det sammanhanget. Nu har Alliansen äntligen ”tvingats att tala ur skägget” och rättat in sig i det socialdemokratiska ledet, precis som sossarnas valstrateger räknat ut att de skulle göra till slut. Efter Åkessons artikel i Aftonbladet har Alliansen nämligen ”krupit till korset” och tvingats att ta ställning mot Sd, eftersom Sd utmålas som ett vidrigt nazistparti. Alliansen gick t o m ännu längre i sin iver att vara sossarna till lags och lovade att de hellre lämnar regeringsmakten i kanslihuset än tar emot minsta stöd från Sd. 

 

Underbart! Sossarnas hårda påtryckningar på Alliansen gav till slut önskat resultat. Och Jimmie Åkesson fungerade perfekt som murbräcka. Vi kan alltså redan nu räkna med att få en grönskimrande social-kommunistisk regering efter nästa val, en regering som dessutom faktiskt blivit lovad stöd av de borgerliga allianspartierna. Men bara om det krävs i den gemensamma kampen mot det lilla Sd vill säga.

Bingo!

Alliansen kan känna sig totalt blåst!

 

  

söndag 25 oktober 2009

En gäst på min blogg har något viktigt att säga!

 Detta inlägg skickade min vän, Lars Berglund, in till debatt på Newsmill och fick bekräftelse på att det var publicerat 2009-10-22. Men han kan inte hitta inlägget på Newsmill. Varför vet han inte. Kanske gjorde han något fel. Det är lätt gjort. Hursomhelst, jag tyckte inlägget var viktigt och satte därför in det på min blogg. Vad tycker du om inlägget?

 

Censuren och osakligheten gynnar Sverigedemokraterna!

 

Av Lars Berglund

 

För några år sedan diskuterade jag debattklimatet, när det gäller invandringspolitiken, i de Nordiska länderna med professor emeritus i sociologi vid Oslo Universitet, Sigurd Skirbeck. Han konstaterade då följande: "I Danmark är det öppet, i Norge är det halvöppet och i Sverige är det stängt". Och visst har det varit så allt för länge, det kan ingen förneka idag! Därför välkomnar jag den intensiva debatt, som nu uppkommit i våra massmedier tack vare Jimmie Åkessons artikel om Islam i Aftonbladet (2209-10-16). Och jag hoppas att detta är början till att censuren upphör, och inte tvärtom, som en del nu tycks önska sig. Det vinner hela Sverige på!

 

Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, skrev (AB 2009-10-19) en artikel där han oroade sig för farorna med Islams utbredning i Europa. Det har ställt till ett rabalder utan all like i svenska media. Gamla journalisträvar, särskilt de på vänsterkanten såsom t. ex. Lotta Gröning (Newsmill 2009-10-21), har lagt sina pannor i djupa veck och diskuterar nu ihärdigt om media verkligen skall tillåta att Sverigedemokraterna skall få yttra sig i media eller ej. Det kallas orwellskt för att ”ta sitt ansvar”. Journalisterna anser alltså att de har ansvaret för om Sverigedemokraterna skall få yttra sig eller ej. Det är mediacensuren som bestämmer vilka riksdagspartier vi skall ha. Man kan undra om man lever i Nazi- eller Östtyskland?

 

I morse (P1, 2009-10-22) intervjuades en svensk journalist med anledning av Jimmie Åkessons artikel. Journalisten hade varit i Holland och intervjuat en framstående socialdemokrat om det holländska motståndet mot invandringspolitiken. Holländaren hade svarat att ”Nu har vi kommit till ett stadium då vi måste välja – antingen mångkultur eller välfärd”. Att en socialdemokrat haft den åsikten i Holland! Ja, det var värre än att svära i kyrkan. Varför det? Jo, därför att samma problematik har sverigedemokraterna försökt föra upp på dagordningen i flera år. Och vid varje tillfälle har de, per automatik, blivit stämplade som populister, främlingsfientliga och rasister.

 

Universitetslektorn vid Göteborgs Universitet, Lars Jansson, som är väl insatt i den internationella debatten i dessa frågor, har t o m skrivit en bok med titeln ”MÅNGKULTUR ELLER VÄLFÄRD”. Han blev genast hårt och osakligt attackerad i massmedia och t o m vägrades betald annonsplats i våra fria, ”oberoende” tidningar. Denna  censur motiverades återigen stolt med ”att media tagit sitt ansvar”. Mediaeliten anser sig alltså ha rätten att bestämma vilka demokratiska fri- och rättigheter människor skall ha i vårt land. Fortsätter denna censur då är jag övertygad om att Sverigedemokraterna vinner på det, inga andra.

 

Jag känner dessutom duktiga forskare, som innerst inne är mycket kritiska till att yttrandefriheten kränks på detta sätt, Men de vågar inte säga ifrån av rädsla för att deras yrkeskarriärer då kan ta skada. Tyvärr är toleransen inte högre än så i Sverige. De politiskt korrekta forskare, som fjäskar och spelar med i elakt spel, de gör däremot strålande karriärer. Det finns flera exempel på det. Med tanke på innehållet i idéhistorikern Klas Grinells inlägg (Newsmill 2009-10-21) hoppas han säkert på en bli en påläggskalv. Om han inte redan är det förstås. Men han skulle behöva läsa sagan om Rödluvan och Vargen innan han ger sig in i debatten nästa gång.

 

Ett annat bra exempel är prästen och teologie doktorn, Annika Borg, som yttrade sig i ”Tankar för dagen” (P1, 2009-10-21) med anledning av Jimmie Åkessons artikel i Aftonbladet. Hon frågade om man skall ”tolerera intoleransen”. Med ett "guilt by association"-förfarande jämförde hon Åkessons åsikter om Islam med en holländares åsikter om thailändare. Holländaren hade tyckt att det var så fint i Thailand därför att där var kvinnor och minderåriga så glada och nöjda över att de kunde ta betalt för de sexuella tjänster som de erbjöd honom och andra manliga besökare. Det var helt naturligt i deras kultur, hade holländaren hävdat. Enligt Annika Borg var Åkessons och holländarens åsikter av samma skrot och korn. Men det var väl ändå en mycket ful och osaklig jämförelse! Annika Borg visade här stor brist på kritiskt tänkande och sanningssökande. Hon har inga reflektioner över verkligheten utan hon är bara uppfylld av sin egen godhet och förträfflighet. Men slutsatsen av hennes kristna ”tolerans” blir något helt annat. nämligen att en svensk präst, i motsats till Åkesson, är positiv till den växande, fundamentalistiska islamismen. Var det verkligen Svenska Kyrkans åsikter hon framförde?

 

Man undrar om Annika Borg läst Åkessons artikel, eftersom hon inte genast insett att han varken talar om muslimer som individer eller pekar ut några särskilda, etniska grupper av muslimer. Vad Åkesson tagit upp i artikeln var faran för vad Islam kan innebära i dess egenskap av totalitär politisk-religiös ideologi. En fanatisk ideologi, islamismen, som dessutom av många forskare anses vara fullt jämförbar med nazismen och kommunismen. Hitler beundrade ju Islam och föraktade kristendomen. Stormuftin av Jerusalem bodde i Berlin som ärad gäst under hela kriget. Därifrån spred han sitt judehat redan innan staten Israel fanns till. Och flera radikala, muslimska ledare idag anser att Hitler inte gjorde sitt jobb tillräckligt grundligt! Och man förnekar Förintelsen o s v Ja, listan kan göras lång!

 

Islam innebär teokratisk diktatur om man tillämpar den fullt ut. Det kan man inte komma ifrån. I så fall måste den reformeras i grunden inifrån, såsom kristendomen fått göra. Men det kan vi inte räkna med på länge såsom det ser ut idag. Många forskare hävdar t o m att Islam, särskilt i dess nuvarande radikala former, är betydligt farligare än både nazismen och kommunismen eftersom det är en internationell, politisk rörelse, vilken samtidigt gör anspråk på att äga den enda sanna religionen i världen. Nazism och kommunism var endast politiska ideologier och kunde därför framgångsrikt bekämpas med politiska medel. Men när Islam utvecklas till islamism, en extrem blandning av politik och religion, då är den mycket svårare att värja sig emot. Resultaten ser vi ju överallt i världen idag.

 

Att Islam radikaliseras allt mer, både i öst och väst, idag det kan väl knappast ha undgått Annika Borg och hennes kollegor vid det här laget. Denna radikalisering är våldsam och skoningslös och drabbar alla trosbekännare, inte minst muslimerna själva! Detta, i sin tur, är ett växande problem i det sekulariserade Europa med dess fri- och rättigheter, precis som Åkesson hävdat i Aftonbladet. Problemen uppstår nämligen när vi tvingas ta emot och försörja allt fler människor från överbefolkade muslimska länder, vilka ofta har mycket bristfällig utbildning. Deras kunskaper passar helt enkelt inte in i ett högteknologiskt samhälle. Det har t o m regeringens egen utredare professor Jan Ekberg konstaterat. Följden blir naturligtvis att de har svårt att få jobb och anpassa sig till Europeiska normer och värderingar. Därför känner de sig utanför och sluter sig samman i förortsgetton där de känner trygghet bland sina likar. När problemen växer där hävdar de, med stöd av vissa aningslösa politiker och bekväma intellektuella, att deras utanförskap endast beror på diskriminering och rasism från majoritetsbefolkningens sida. Följden blir att många muslimer radikaliseras i sin tro, istället för att lugnt försöka lösa problemen på annat sätt.

 

Det finns mängder av litteratur som beskriver dessa allvarliga fenomen i Europa. Så visst har Åkesson anledning att vara orolig för utvecklingen - han är väl inte ensam om det hoppas jag? Verkligheten talar ju sitt tydliga språk. Det är således inte Sverigedemokraterna som är det stora problemet utan det är verkligheten! Tyvärr, tycker jag att Annika Borg, och många andra debattörer på bloggar och i media, har tolkat Jimmie Åkessons artikel i Aftonbladet såsom fan tolkar Bibeln. Ty, summan av kardemumman blir ju att det är Åkessons antagonister som visat sig vara de extrema, inte Åkesson.

 

Till slut vill jag passa på att rekommendera en bok som jag tror att många skulle ha nytta av att läsa, nämligen: ”WHY I AM NOT A MUSLIM” av den pakistanske professorn Ibn Warraq, numera mest verksam i USA och England. Hans bok har fått ett enormt positivt mottagande överallt och blivit översatt till, i stort sett, alla europeiska språk - utom svenska! (Ja, den är faktiskt tryckt i två upplagor i vårt lilla grannland Danmark!) Mängder med andra viktiga böcker i ämnet, vilka finns att köpa i engelska upplagor på nätet, har inte heller blivit översatta till svenska. Det ser ut som om både svenska opinionsbildare och allmänheten saknar tillräcklig information för att kunna föra en öppen och saklig debatt i detta ödesdigra ämne.

 

Därför hoppas jag att det är bristen på kunskap om Islam och islamismen som är den verkliga orsaken till att Annika Borg, och andra, yttrat sig som de gjort i denna debatt, inte Jimmie Åkessons åsikter.

 

OM FÖRFATTAREN

Lars Berglund är docent i konstvetenskap vid Lunds Universitet. I över 40 år har hans huvudsakliga inriktning varit konst från utomeuropeiska kulturer. Detta innebär bl. a. att han även varit tvungen att inhämta ganska stora kunskaper om olika religioner i världen, eftersom konsten ofta varit, och fortfarande är, starkt påverkad av religiösa föreställningar. Detta gäller inte minst konsten i de länder där Islam är statsreligion.

 

 

 

onsdag 7 oktober 2009

Nu blir det fritt fram för somalier!

Idag hörde jag på P1 i Sveriges Radio at Migrationsöverdomstolen beslutat att tre somalier från staden Mogadishu skulle få uppehållstillstånd. Motiveringen var att det rådde krigstillstånd i Mogadishu. Men det är väl inte värre där nu än det varit de sista tio åren? Och somalier har alltid skydd i sina egna klanområden. Landet är ju indelat i klanområden efter blodsband (s k diya). De väpnade konflikter som pågått så länge i Somalia är ju ett resultat av detta blodsbandstänkande – ingen är nämligen lojal eller solidarisk mot andra än sina egna klanmedlemmar. Trots att alla är muslimer så anser man i varje klan att just att den egna klanen är mer muslimskt rättrogen än alla andra. Därför tål man inte att personer från andra klaner får höga regeringsbefattningar. Islam betyder nämligen "underkastelse" , d v s makt! Och detta, i sin tur, gör att det ständigt pågår väpnade konflikter mellan de olika klanerna, vilka tävlar om makten med varandra genom mord och förtryck. Endast en hård, kommunistisk diktatur kunde hålla dessa klaner på mattan i några år under ”det kalla kriget”. Då fick regeringen mycket pengar och vapen från Sovjetunionen.

När den kommunistiska regimen störtades 1991 började inbördeskriget mellan klanerna igen. Detta meningslösa krig kostar mycket att upprätthålla. Det är därför som de bland annat kapar fraktfartyg utanför kusten och begär stora lösensummor för dem. Och det är därför som klanerna skickar hit folk som s k ”flyktingar”. Ingen annanstans i världen får de nämligen så mycket bidrag i reda pengar som i Sverige och andra nordiska länder. En stor del av bidragen skickar de sedan hem till sina klanledare. Vilka, i sin tur, använder pengarna till att köpa mer vapen för. Att ge somalier uppehållstillstånd är därför liktydigt med att vi understöder inbördeskriget i Somalia. Och det leder, i sin tur, till att allt fler somalier tar sig hit och söker asyl. Detta är självgående och ökar lavinartat!

Endast en bråkdel av de somalier som finns i Sverige försörjer sig själva. Mellan 80 – 90% av dem är arbetslösa, år ut och år in. Detta har nu pågått i tretio år. De flesta har dålig utbildning och passar därför inte in någonstans i vårt högteknologiska samhälle. Men ideligen skyller man orsaken till deras arbetslöshet på att vi svenskar diskriminerar dem på arbetsmarknaden. Är det inte märkligt att det alltid är vårt fel när utomeuropéer, som tvingats på oss, inte kan försörja sina stora familjer själva. De stora skaror av s. k. ”familjemedlemmar” som de lyckas få in hit hamnar ju direkt in i socialbyråerna. Det kallas för ”anhöriginvandring” och anses idag vara, mer eller mindre, en rättighet för alla invandrare. I Sydsvenskan har man hitta på ett nytt ord för dem: "anhörigflykting". Det låter väl fint?  Men det är ingen rättighet för oss svenska skattebetalare att slippa tvånget att betala uppehället för detta lämmeltåg. Om man kräver det då sätter medierna snabbt stämpeln högerextrem, främlingsfientlig och rasist på en. Oftast allt på en gång.

Den stora anhöriginvandringen av muslimer från Afrika och Asien är större än alla andra typer av invandring. Och detta, i sin tur, gör att bidragen till deras stora familjer är i det närmaste gigantiska idag. Men vi kan aldrig få reda på om alla medlemmarna i de s k ”familjerna” verkligen är riktiga familjemedlemmar. Då måste vi DNAtesta dem och det anses vara kränkande. Ja, att bara föreslå något sådant är rena rasismen! Detta anser massmedia trots att det vid flera tillfällen visat sig att många barn som svarta afrikaner tagit med sig hit inte är deras egna. 

Somalierna är inte dummare än andra. De vet att bara det är barn inblandade då är det fritt fram. Då kan de räkna med att få stöd från hela mediavänstern. I det ena snyftreportaget efter det andra åberopas "mänskliga rättigheter", "humanitet" och FNs barnkonvention för att få politikerna att bli medgörliga.  Många skaffar sig därför barn här medan de väntar på uppehållstillstånd. Barn är som ett ”sesam öppna dig” till den svenska välfärden. Och avslöjas det efteråt att barnen inte är deras egna, fast de svurit på de är det, då försvarar man frankt lögnen med att alla barn i vår kultur räknas som våra egna. Och den lögnen låter ju så oerhört fin i mediavänsterns öron att man snabbt lägger locket på.

Faktum är att vi varken vet, eller får veta, någonting om de många utomeuropéer som tagit sig in i landet långväga ifrån och sökt asyl. Bara en bråkdel (ca 3 –5 %) av dem är riktiga flyktingar enligt FN – så mer än 90% av dem är hitlockade av vårt guld och våra gröna skogar. De kallas ”economic migrants” i FN. Vi har inga säkra källor som kan bevisa deras rätta identitet, varken när det gäller de som kommit först eller de som kommer hit efteråt som s k ”anhöriga”.  I Somalia (och många andra länder, särskilt i Afrika) kan man nämligen köpa falska pass med falsk identitet i. Ofta är stämplarna i de falska passen äkta, eftersom korruptionen är enorm i dessa länder. Ett sådant falskt pass kostar bara 65 US$ i Somalia Och där man kan också köpa falska examensintyg, med riktiga stämplar i, för 45US$. Detta avslöjade en svensk, kvinnlig reporter på Sveriges Radio P1 för några år sedan. Somalier med falska examensintyg registreras därför här som ingenjörer, jurister, lärare och t o m som läkare. Mona Sahlin har slukat den här svindeln med hull och hår. Det är därför som hon påstår att välutbildade somalier är så oerhört diskriminerade "i de hä lanne". De får bara rena skitjobben, säger hon, trots att de har så höga utbildningar, om de får några jobb överhuvudtaget, vill säga. Inte undra på att Mona Sahlin är deras favoritpolitiker och sossarna deras favoritparti. Därefter i tur och ordning kommer Vänsterpartiet och De Gröna. De visar resultaten från förra valet. Alla vet idag att vänsteralliansen kan bara vinna nästa val med hjälp av invandrarnas röster. Bara den vetskapen gör mig förtvivlad.

Men det värsta av allt är ändå att alla de uppgifter om invandrare som finns på Migrationsverket är hemligstämplade i 50 år!  När jag träffar somalier, och andra utomeuropéer, på gatan undrar jag därför alltid misstänksamt vilka de är. Ty, när andra jobbar på dagen drar de runt på stan i maklig takt och shoppar för våra skattepengar, ofta med en lång radda ungar i släptåg. Jag tycker att detta är rent ut sagt för jävligt. Och de flesta är muslimer, vilka ofta tenderar att bli mer radikala i sin tro här än de varit i sina  hemländer. Ty, deras enda sammanhållning i Sverige är själva religionstillhörigheten, den sk Umman. När de blir tillfrågade om deras lojalitet kommer Umman, d v s Islam, först, därefter deras hemländer och sist Sverige. Umman är inte nationell utan internationell. 

Jag har länge känt till att många somaliska man är stora drogmissbrukare. Men det har aldrig nämnts hur mycket missbruket kostar förrän nu då det avslöjades att somaliska män i Norden beräknas smuggla in kat, en drog som är förbjuden, för ca 800 miljoner kronor om året. Kat gör männen både passiva och våldsbenägna. Deras kostsamma missbruk under de senaste 30 åren kan alltså uppgå till fler miljarder kronor idag. Och det tvingas vi svenskar betala via socialbidragen. Är inte Sverige underbart?

 Jag minns för några år sedan, tiden efter 9/11, när den somaliska Al Barakat-banken stämplades som en organisation som stödjer terrorister med pengar. En av de tre somalier, Abdi Risak Aden, som var ansvariga för den banken i Rinkeby hade gått med i socialdemokraterna och stod på deras riksdagslista vid valet 2002.

Innan valet försökte några vänner till mig att få kontakt med Abdi Risak Aden i hans egenskap av presumtiv riksdagsman. De tyckte att de hade rätt att få reda på vem han var och varför han befann sig här. Men han vägrade att svara på frågor och höll sig undan hela tiden. Han bytte ständigt adress (Kanske han har fler familjer? Det har  nämligen många somalier!)  och det var alltid någon annan som svarade på de telefonnummer som han hade. En av mina vänner skrev då ett brev till honom och frågade om Aden kunde ge min vän fullmakt att få se dennes papper på Migrationsverket. Man kan nämligen bara få se på sådana dokument om invandraren själv godkänner det. Inget svar. Efter en tid fick min vän till slut tag på Abdi Risak Aden per telefon. När min vän upprepade sin vänliga begäran avfärdades han bryskt av Aden som därefter slängde på luren. Just en snygg riksdagskandidat!

 

Slutsats: Om somalier får vi intet veta – för dem får vi bara betala!

 

Min vän fick sedan reda på via en annan somalier, som tillhörde en annan klan, att Al Barakat-banken sysslade med en maffialiknande indrivning bland somalier i Sverige – de skulle tvingas betala en form av tionde till banken. De som vägrade hotades på olika sätt för att rätta in sig i ledet. Anna Lind råkade vid den tiden avslöja att dennna lilla, somaliska bank skickade hem 9 miljoner kronor i veckan. Ganska mycket pengar från folk som lever på socialbidrag här, eller hur? Och vart tog pengarna vägen? Ingen som vet. De hamnade i Jemen för vidare befordran till ”familjerna” i  Somalia, som det så vackert hette. 

 -Varför går du inte till media med dina uppgifter, frågade jag.

-Nej, för fan, då blir man bara misstänkliggjord på olika sätt, svarade han.

-Och den somalier som berättade detta för mig har bott här sedan mitten av 80-talet och han är rädd om livet. Han vågar inte gå ut med sitt rätta namn överhuvudtaget. Så ligger det till.

 

Locket lades därför på som vanligt.


Låt mig sammanfatta:  Migrationsdomstolens har nu beslutat att tre somalier från Mogadishu skall få uppehållstillstånd på grund av krigstillstånd i staden. Detta beslut, som inte går att överklaga, kommer nu att bli praxis och vägledande för framtida somalisk invandring. Ty, nu kommer alla somalier att påstå att de kommer från Mogadishu. Och de kommer säkert att kunna visa papper på sin härkomst, som är mer äkta än de äkta. Jag vågar inte ens tänka på de svåra problem som blir följden att detta ödesdigra domstolsbeslut. 

Ett sådant okunnigt och kostsamt beslut kan nog bara tas av svenska tjänstemän, därför att de saknar tjänstemannaansvar.

Och jag säger bara en sak. Tänk dig för när du röstar till Riksdagen vid nästa val 2010. Vi måste få in ett parti i Riksdagen som vågar kämpa för att sådana här ödesdigra frågor kommer upp på dagordningen och debatteras öppet och sakligt. Annars är vi förlorade!

torsdag 17 september 2009

Ghezali, Kassir, Benaouda, Ruwida och deras vänsterpolare!

Nu är ”Guantanamosvensken” Mehdi Ghezali på tapeten  igen. Innan han blev fängslad i Pakistan förra gången, och fördes till Guantanamo basen, hade han och hans bror varit efterlysta i Portugal. Då gällde det samröre med muslimska fundamentalister från Marocko och bankrån. Brodern försvann från Portugal och håller sig fortfarande gömd någonstans i den stora muslimska världen. Om detta kunde man läsa i spanska tidningar.

"Den fromme svensken", som säger sig bara längta efter att lära sig mer om Islam,  är nu gripen igen i Pakistan med falska pakistanska identitetshandlingar och mycket pengar. Femtio tusen dollar har nämnts! Han greps tillsammans med ett ”svenskt par” och deras barn. Och det var inte vilket par som helst. Kvinnan heter Safia Benaouda och har tidigare gripits i Somalia för samröre med islamister och suttit fängslad i Etiopien. (SvD 20090917) Hon är dotter till Helena Benaouda, ordförande i Sveriges Muslimska Råd. Men det är väl som alltid förstås bara en ren tillfällighet att Safia Benaouda nu reser runt i Pakistan med sin familj tillsammans med Ghezali. Eller?

Nej, inte riktigt, om man får tro Svenska Dagbladet idag. De framträdde nämligen den 4 juli 2006 tillsammans i en vänsterdemonstration, i vilken man bland annat ”bar plakat med porträtt av Oussama Kassir, nu dömd till livstids fängelse för terrorbrott mot USA” (SvD ibid) Personer som talade vid demontrationen utanför USAs ambassad den gången var Eva Björklund (vänsterpartist), Helena Benaouda (Sveriges Muslimska Råd), samt Yvonne Ruwaida och Gustav Hjertén (Miljöpartiet) Man ser här hur personer och tillfällen sammanfaller där vänstern går hand i hand med islamister.

Ghezali och hans tre reskamrater kallas för de ”fyra svenskarna” i våra massmedia. Men det är väl ändå väl magstarkt att kalla dem svenskar? Ingen av dem är nämligen svensk. Däremot har alla svenska medborgarskap. Men det är en helt annan sak. Vi har, tyvärr, rätt många av den här sortens muslimer i Sverige för närvarande. Och de blir allt fler och fler. Nästan varje dag kan vi läsa om vilka problem deras avkomma ställer till med runt om i landet. Och värre lär det bli innan våra aningslösa riksdagspolitiker vaknar till besinning och säger att nu är det stopp. 

Förra  gången reste stora, svenska delegationer till USA och Guantanamo för att kolla läget  för Ghezali. Det var stort diplomtiskt och politiskt pådrag för att få den stackars fången fri. Senare fraktades han hem i ett särskilt chartrat plan. Nästan en folkhjälte i massmedias ögon. I förrgår åkte två poliser från Säpo till Pakistan för att kolla det nuvarande läget för "Guantanamosvensken". Man undrar hur mycket skattebetalarna skall behöva punga ut med för honom innan man lärt sig att Ghezali spelar oskyldig i alla lägen. Och någon sanning kommer de aldrig att få ut av honom, den saken är klar.

För den skäggige ”svensken” Usama Kassir, som Ghezali och Benaouda tidigare demonstrerade för 2006, har det inte gått lika bra som det gjorde för Ghezali. Kassir fick villkorslöst livstidsstraff i USA. Han kan därför knappast räkna med att komma ut och hitta på nya djävulskap på länge. Han fördes nyligen ”in i rättsalen brett leende” (SDS 20090916) Han uppträdde alltså som en sann och rättrogen muslim skall göra gentemot otrogna. Då skall man nämligen visa sitt förakt och sin överlägsenhet i alla väder. Det rådet har man fått i skrivelser som de strängt fundamentalistiska wahabisterna i Saudiarabien spridit. Wahabisterna arbetar nu intensivt på att, med hjälp av mycket oljepengar, sprida Islam och bekosta moskéer över hela världen, inte minst i Skandinavien. Deras mål är att återskapa det religiösa samhälle som profeten Muhammed en gång skapade med våld och terror i Arabien.  Alltså ett muslimskt paradis från 600-talet där muslimer hade rätt att regera över andra trosbekännare och behandla dem efter godtycke.

En rättrogen och sann muslim skall således alltid visa sin överlägsenhet i svåra situationer – då kan han nå martyrskap och komma till himlen. Martyr eller ej, så tycker i alla fall jag att det är rätt skönt att vi kanske slipper Usama Kaffir i framtiden. Vem vet vad denne man annars skulle kunna ställa till med här hemma?

Men man skall inte ropa hej i sådana här fall, det har jag lärt mig. Ty, det finns säkert många ambitiösa svenskar på vänsterkanten som genast bildar ett sällskap som har till uppgift att kräva att Usama Kaffir skall frisläppas. Och förr eller senare får de nog igenom att han åtminstone skall få sitta av sitt straff i Sverige, eftersom det är så hemskt för honom att sitta i hårda, amerikanska fängelser. En allians av vänsterfolk och svenska islamister kommer med alla säkert att, om inte annat, åberopa barnkonventionen för att få hit Kaffir. Här får han ju träffa hustru och barn. Och här kan han göra ännu fler barn om han har lust - även när han sitter inne. Det finns ju särskilda samlagsrum att ta till i våra fängelser. Och vi skattebetalare får säkert fortsätta att betala notan för den växande familjen Kaffir.  Och inte nog med det. Här får Usama Kaffir även tillfälle att utbilda ännu fler islamister – eller ”vilande krigare” som de så vackert brukar kallas i kretsarna. Våra fängelser är ju vid det här laget överfyllda av muslimer som begått svåra brott. Och fler lär det bli! Alltså fängelset är en bra rekryteringsbas när det gäller spridningen av fundamentalistisk hatpropaganda. Ty, många muslimska fångar tar nog gärna chansen att trösta sig med islamistiskt hat när de sitter inne på lång tid. Sedan blir hämnden desto värre mot oss när de kommer ut.

Vi har ännu inte fått reda på hur mycket Usama Kaffirs familj lider när det inte får träffa pappa. Men tro mig, det kommer snart mängder med snyftreportage i våra massmedia. Och det lär komma ännu fler när det gäller de ”fyra svenskarna” som nu fängslats i Pakistan. Redan nu har media antytt att Ghezalis medresenärer, det ”svenska paret” med barnet, är helt oskyldiga. Ja, man undrar t o m om de inte rent av kan ha lurats till Pakistan av Mehdi Ghezali, för att fungera som ett slags täckmantel för honom. Deras närvaro med barn skulle nämligen göra det lättare för honom att resa runt och träffa folk i Pakistan utan misstanke. Och jag undrar om Ghezalis fundamentalistiske pappa kommer att demonstrera lika ihärdigt för sonens frisläppande den här gången som han gjorde förra gången. Det återstår att se.

Ja, det skall bli intressant att följa utvecklingen!     

måndag 7 september 2009

Hur får man paranoida makthavare att ändra sig?

Under de senaste 40 åren har det gjorts flera opinionsundersökningar varje år, vilka ställt frågor om svenska folkets inställning till invandring, invandrare och den förda invandringspolitiken. Alla dessa opinionsundersökningar har klart och tydligt visat att en majoritet av svenska befolkningen inte velat ha den typ av invandring som makthavarna tvingat på dem under lång tid. I Statistiska Centralbyråns ((SCBs) återkommande frågor var det t ex högst 9% av de tillfrågade som var positiva till att öka invandringen. Detta faktum borde väl leda till någon form av eftertanke hos riksdagspartierna. Men, ack nej, inte i Sverige. Istället för att följa folkets önskningar och minska på invandringen så har man gjort precis tvärtom. Ökningen är så stor idag att svenskarna i Malmö snart är i minoritet i sin egen stad.

 Med en intensiv, politiskt korrekt, propaganda, fylld av bristande information och rena lögner, har politikerna, ivrigt understödda av massmedia, försvarat denna invandringspolitik. På det mest ojusta sätt har man angripit alla som vågat kritisera utvecklingen. Trots att invandringen i huvudsak leder direkt in i socialbyråerna så påstår de ansvariga politikerna ideligen att denna folkvandring, som vi aldrig bett om, är lönsam för vårt land. Denna lögn har upprepats gång på gång under åren trots att regeringens egen utredare varnat för att förlusterna varje år varit i mångmiljardklassen. (Läs mitt tidigare inlägg på denna blogg!) Tyvärr är den nuvarande alliansregeringen lika diktatorisk och antidemokratisk när det gäller synen på detta som den gamla socialdemokratiska.

Det har t o m gått så långt att man medvetet fortsätter att göra om Sverige till ett s k "mångkulturellt samhälle". I en broschyr från Stockholms stad sade man för tio år sedan att Stockholm skall bli den första staden i världen som ska klara av en blandad befolkning från olika kulturer. Symbolen för detta var en regnbåge. Men detta önsketänkande innebär ju samtidigt att politikerna redan då var medvetna om att inga städer i världen hittills klarat av något sådant utan stora sociala och politiska problem. Det är helt otroligt att sådant kan fästas på papper utan att medierna reagerar! Gång på gång agerar svenska politiker världssamveten med FN som rättesnöre. De är tydligen övertygade om att så fort en person från Asien eller Afrika sätter ena foten på svensk mark, och får tillgång till vårt välfärdssamhälle, då blir de automatiskt ligga snälla och fogliga som vi svenskar är.

Men sanningen är faktiskt den att alla krig och konflikter i världen de senaste 50 åren har berott på att olika etniska grupper, ofta med  religiösa förtecken, inte kan, eller vill, samsas under samma tak. Åtminstone inte under tvång, vilket oftast varit fallet.  Muslimska fundamentalister är för närvarande på krigsstigen (jihad) mot allt och alla som inte passar deras tro. Det sker både i muslimska och ickemuslimska länder. Vi kan läsa om deras hänsynslösa mördande varje dag. Men svenska politiker tar uppenbarligen inte dessa uppgifter och erfarenheter på allvar. Nej, mot allt sunt förnuft gör de tvärtom för att visa för hela världen att vi är snällast av alla. De är nämligen övertygade om att bara vi är riktigt generösa och gulliga mot andra folk som vill bosätta sig här, då blir de lika gulliga och generösa mot oss. Det har t o m en socialdemokratisk minister sagt. Men, finns det då någon forskning som talar för att detta är en bra och hållbar strategi? Att just vi skulle vara utvalda att klara det som inga andra folk klarar? Nej, naturligtvis inte! Tvärtom! All forskning och all erfarenhet på området säger att mångkulturella samhällen är konfliktsamhällen med oöverstigliga problem. Det är bara riktigt starka diktaturer, sådana som t ex Sovjetunionen, som klarar av att hålla etniska och religiösa konflikter på mattan. Vi ser ju vad som hände när Sovjetimperiet föll sönder! Av den anledningen har t ex USA inte förklarat sig vara en mångkulturell stat. Det är bara Australien, Kanada och Sverige som gjort det! I USA kräver man att alla, oavsett vilka de är, skall lära sig konstitutionen och svära på att följa den innan man blir upptagen som medborgare. Sen får individerna tro på åsnor och grodor om dom vill.

Jag kom att tänka på detta, och mycket till, när jag läste debatten mellan Skånskan och Sydsvenskan. Den senare tidningen har länge varit maktens, och den politiska korrekthetens, sydligaste megafon. Så när Skånskans chefredaktör, Lars J Eriksson, talar sanning om läget och vill ha en förändring på invandringspolitiken då tar det hus i helvete. Sydsvenskans redaktörer, Heidi Avelan och Olle Lönneus, blir ytterst upprörda. Och de hävdar, som på räls, att invandring alltid varit lönsam. Därefter dyker Centerpartiets talman i migrationsfrågor, riksdagsmannen Fredrick Federley, upp som gubben i lådan i Sydsvenskan (20090810). Han angriper Skånskan med de vanliga politiskt korrekta slagdängorna, vilka jag nu hört till leda i 15 år. (Jag har skrivit lite om det i mina tidigare bloggtexter.)

För Federley, och hans partikamrater, är det precis som om världen stått stilla i alla dessa år. Vi skall fullfölja vårt ansvar, skriver han. Vilket ansvar? Har vi ansvar för alla världens folk och deras dumheter? Federley fördömer Skånskan eftersom tidningens ledarskribent vill att invandringen nu bör begränsas kraftigt eftersom den bara leder rätt in i socialbyråerna. Lyckligtvis fick Federley verkligen svar på tal av Lars J Eriksson i Skånskan (20090822)

Men var har Fredrick Federley fått sina verklighetsfrämmande idéer ifrån? Jo, jag tror att han tagit starka intryck av sin egen partiledare, Maud Olofsson. Hon tyckte för en tid sedan att vi gott kunde ta emot 100.000 nya utlänningar om året, helst från utomeuropeiska länder i Afrika och Mindre Asien. Det antalet motsvarar nästan tre städer av Landskronas storlek! Varje år! Jo, jag tackar jag. Skall Centerpartiet underhålla dem om de inte kan försörja sig själva? Nej, det problemet lämnar man till andra att lösa? Och varför bara hundra tusen? Varför inte tre, fyra hundra tusen? Och varför är just människor från utomeuropeiska länder så eftertraktade? Och när har vi fått nog? Finns det verkligen ingen övre gräns för vad vi tål? Och hur skall vi tackla den enorma anhöriginvandringen som blir följden? Skall vi även fortsätta att låta pensionerade föräldrar till de ”nya medborgarna” få komma in och leva här på våra skattepengar? ”Äldreförsörjningsbidrag” kallas det för med ett finare ord, som låter lite oskyldigt.

Samtidigt som arbetslösheten bland våra ungdomar nu är större än någonsin och förväntas bli ännu större propagerar Maud Olofsson för vi skall ta in hundra tusen relativt outbildade utomeuropeiska invandrare om året från kulturer som är mycket olika vår egen.  

Jag undrar varifrån Maud Olofsson fått denna vansinniga idé? Kanske från en av ”Palmes pojkar”, Anders Ferm, tidigare chefredaktör på tidningen Arbetet?  Han föreslog nämligen i en stor artikel (Arbetet 19881217) att vi skulle ”Befolka Sverige” så att vi skulle bli minst 25 miljoner invånare – alltså nästan en tredubbling av befolkningen! Han ville alltså att vi svenskar skulle bli en minoritet i vårt eget land! Inte undra på att Arbetet, sossarnas anrika tidning, gick i putten några år efter. Men det gjorde nog ingenting, ty, ändamålen helgade medlen. Och man kunde ju kompensera förlusten med Sydsvenskan utan att behöva gå in ekonomiskt!

Mer folk utifrån var en viktig kugge i socialdemokraternas framtidsplanering i slutet av 1960-talet och början av 70-talet. Det skulle stärka och säkra den egna regeringsmakten på oöverskådlig tid, ansåg man. Sagt och gjort, snabbt avskaffade man arbetskraftsinvandringen och började energiskt med den s k ”flyktinginvandringen”. Det gällde för sossarna att skapa en ny underklass i Sverige som var starkt beroende av sossarna. Därmed skulle man också få en ny väljarkår av ”fattiga från andra länder”. Tanken var att man på så sätt skulle kompensera för att en stor del av partiets traditionella väljare alltmer börjat rösta på de borgerliga partierna. De egna leden hade fått det för bra och ”förborgligats”, sa man. Bakom det svenska folkets rygg kläcktes med andra ord en riktigt ful folkomflyttningsplan. Det var helt i Olof  Palmes anda. Han är ju känd för att kunna göra vad som helst för att få behålla regeringsmakten. Och alla ”Palmes pojkar”, som varit med och kläckt idén, gjorde strålande politiska karriärer, både här hemma och i FN. Jan Eliasson var en av dem.

Kom ihåg att massinvandringspolitiken aldrig varit folkligt förankrad i ett allmänt val. Socialdemokraterna har ändå försvarat denna politik med näbbar och klor. Med den s k ”fria pressens” och ”den fria televisionens ” hjälp har man generellt stämplat alla kritiker av denna politik som främlingsfientliga, rasister och t o m som nazister. Många kritiker har blivit av med sina arbeten och flera har blivit utkastade ur sina fackförbund. Mona Sahlin och hennes gäng tycker att det är helt rätt. Det är just en snygg demokrati som dessa paranoida makthavare säger sig företräda.

Idag planerar man att satsa den jättelika summan av 10 miljarder på åtgärder för det arbetslösa i nuvarande lågkonjunkturen. Men det är ju en struntsumma i jämförelse med vad invandrarna kostar i bidrag varje år – minst det tiodubbla! Men dessa pengar tycks, enligt politikerna i riksdagen, inte ha något som helst med våra skatter att göra utan de tycks snarare regna ner som manna från himlen. 

Och nu sitter vi fast i sossarnas mångkulturella smet, med alla dess kostnader och sociala problem. Partiet tycks fortfarande tro att de etniska svenskarna ( Ja, vi är faktiskt bara en etnisk grupp bland alla andra. Det har sossarna bestämt i en regeringsproposition!) är blinda för det våld och de problem som alltmer sprider sig på många håll bland invandrarna i förorterna. Varenda dag läser vi om det i tidningarna. Varenda dag pladdrar de redan frälsta om dessa problem i TV-sofforna utan att nämna de verkliga orsakerna. Och varje dag matar medierna oss med den ena osannolika bortförklaringen värre än den andra.

Heder åt Skånskan som inte gjorde det!