tisdag 27 oktober 2009

Man skall inte kasta sten när man sitter i glashus!

I Sydsvenskan ( 2009-10-24 ) visade man på ledarsidan en otäck nidbild av Sverigedemokraternas unge partiledare Jimmie Åkesson. Han framställdes av karikatyrtecknaren Riber, marscherande med en brunsåsig svensk flagga, som en nazistisk brunskjorta från 30-talets Tyskland. Karikatyren var gjord med anledning av Jimmie Åkesson islamkritiska artikel i Aftonbladet. Men vad har den artikeln med nazism att göra? Hitler och nazisterna beundrade ju Islam och föraktade kristendomen! Det finns det mängder med belägg för. Jimmie Åkesson gjorde ju faktiskt tvärtom! Så, var finns egentligen logiken?

Samma dag som Sydsvenskan visade nidbilden av Jimmie Åkesson på ledarsidan så konstaterade en journalist från Sydsvenskan (P1), som sades vara expert på sverigedemokraterna, att de inte är nazister. Därför tyckte denne journalist illa om att man ideligen framställde sverigedemokraterna som nazister i den politiska debatten. Hur skall man ha det på Sydsvenskan egentligen? 

Men detta var inte första gången som man associerat sverigedemokraterna med nazister  i Sydsvenskan. Det är snarare regel än undantag att man gör det. Hur många gånger har inte Sydsvenskan t. ex upprepat att sverigedemokraterna har ”bruna rötter”? Senast var det Per T Ohlsson som gjorde det i sin söndagskrönika (2009-10-25). 

Men hur är det egentligen med de ”bruna rötterna” i verkligheten? När jag var liten så sa man ibland att ”Den som sa de han va de”. Det gjorde man bland annat när någon ihärdigt försökte tala illa om en annan person för att dölja att man själv var likadan. 

Så låt oss titta lite närmare på de ”bruna rötterna”!

Vet du varför man startade tidningen Expressen på 40-talet?

Jo, det var för att liberalerna ville ha en kvällstidning som motvikt till Aftonbladet.

Varför det, då? 

Jo, därför att Aftonbladet både före och under större delen av Andra Världskriget tog ställning för Tyskland och nazismen!

Snacka om ”bruna rötter”, eller hur?

Och om sanningen skall fram så tog Sydsvenskan nästan lika stark ställning för nazisterna som Aftonbladet gjorde.

Slutsats: 

Man skall inte kasta sten när man sitter i glashus! 


Glöm inte det Per T Ohlsson, med flera!

.  

Vet du vad "islamofobi" är?

Vet du vad islamofobi är?

 

 

”Ordkonstruktionen ”islamofobi” är en fälla lagd av islamister med avsikten att förhindra islamkritik”

Robert Radecker.

Nazisternas judeförföljelse missbrukas nu ständigt som slagträ så fort kritik mot Islam kommer på dagordningen. En språklig nykonstruktion ”islamofobi” har i det sammanhanget vunnit insteg i medierna och utnyttjas nu flitigt i den offentliga debatten av både muslimer, journalister och politiker. Allt oftare kopplas detta ord ihop med begreppen rasism och främlingsfientlighet. Vi har sett det i böcker och i massmedia under senare tid som ett  skällsord mot alla som är kritiska till Islam, särskilt då Sverigedemokraterna. Och det märkliga är att det är i huvudsak vänstern som anammat ordet mer än några andra. Men vad kommer ordet ifrån och varför har det fått ett sådant genomslag?

Den franske forskaren Caroline Fourest har undersökt saken och spårat det till radikala islamister. Hon har visat att det först dök upp när islamisterna använde det som vapen mot feministerna. Den berömde, amerikanske kvinnosaksaktivisten, Kate Millet, blev utskälld för att vara islamofob när hon uppmanade sina iranska medsystrar att neka bära slöja. Det hade alltså med motståndet mot iransk kvinnoapartheid att göra – att iranska kvinnor skall tvingas bära slöja i offentliga miljöer, skolor och andra institutioner samt att det skulle införas könsåtskillnad i simhallar o s v  De som protesterade emot att ayatollorna, i den teokratiska diktaturen Iran, upphöjt denna kvinnoapartheid till norm blev anklagade för att vara islamofober, d v s deras protester visade att de hade ett sjukligt förhållande till Islam. Begreppet har sedan dess spridit sig med vindens hastighet i radikala muslimska och vänsterinriktade kretsar, särskilt med hjälp av den kände islamisten Tariq Ramadan , en ”akademisk” muslim som bor i Schweiz, och som visat sig vara en riktig ulv i fårakläder. I många år var denne inkallad som expert på integrationsfrågor av flera aningslösa, europeiska regeringar. Ända tills han blev avslöjad som islamistisk strateg. Ramadan är numera portförbjuden i USA. Men han höjdes till skyarna i svenska media för inte så länge sedan. Sverige är verkligen unikt på många sätt!

Caroline Fourets visade hur begreppet snabbt spred sig politiskt bland islamistiska miljöer i Londons moskéer, särskilt under den s k Rushdie affären. Författaren Salman Rushdie blev kallad ”kriminell islamofob” och prästdiktatorn ayatolla Komeini i Iran hotade honom till livet genom en fatwa. Det vill säga, han gav alla muslimer fritt fram att skära halsen av Rushdie. Den som lyckas göra det får fritt inträde till paradiset. 

Nu har begreppet "islamofob" blivit ett allmänt retoriskt vapen som islamister använder generellt i sin kamp för att sprida antidemokratisk hatpropaganda mot allt västerländskt. Därför kallar den norske författarinnan Hege Storhaug bruket av begreppet ”islamofobi” för en klassisk, politisk härskarteknik i akt och mening att väcka starka känslor hos muslimer i allmänhet, och bland muslimska ungdomar i Väst i synnerhet. Hon citerar den kände somaliskfödde Ayan Hirsi Ali, tidigare parlamentsledamot i Holland, som skriver: ”Ingen debatt är mer explosiv, mer känslig, mer förvirrande och mer skrämmande än debatten om Islams framtid i Europa” 

En sådan "skrämmande"debatt har vi nyligen fått se prov på i den osakliga hatpropaganda som riktats mot Jimmie Åkesson på grund av hans artikel i Aftonbladet nyligen. Åkessons befogade oro och rädsla för Islam och islamismen blev genast betecknad som islamofobi och rasism. Och man framställer honom nu som en ren nazist med ”bruna rötter” d v s hans person kopplas till nazitidens Brunskjortor på 30-talet. Snacka om mobbing!

Följden är att hela det politiskt korrekta mediaetablissemanget i Sverige har låtit sig luras av islamisternas smarta retorik. Vi är nu alla per definition utnämnda till islamofober om vi vågar rikta minsta kritik mot Islam.  Och det är ingen hejd på hur lättstötta muslimer är. De börjar ställa krav på att yttrandefriheten skall avskaffas eller starkt begränsas när det gäller Islam. Och de har krävt att de som kritiserar Islam skall åtalas för hets mot folkgrupp. Precis som Islam och muslimer är en enda folkgrupp.

Men begreppet islamofobi har ingenting med hat till något speciellt folk att göra, såsom det nu framställs i våra politiskt korrekta media. Det är tvärtom ett aggressivt försvarsverktyg som används med framgång av islamister för att tysta all kritik av Islam. Men vi är väl inte totalt blinda? Iran är ju ett typexempel på vad islamister kan ställa till med när de fått den politiska makten. (Och det finns faktiskt ledande islamister i London som redan tagit ut segern i förskott och kallar Europa för ”Kalifatet Europa”!)

När muslimer och vänsterfolk (särskilt s k "autonoma" och AFA-aktivister) i Sverige samarbetar och sätter beteckningen islamofob på sina meningsmotståndare, då har de antagit islamisternas språkbruk och våldsbenägenhet. Därmed har vi all anledning att se upp. Sådant folk är inte att leka med när de visar sina rätta ansikten. Det har vi redan fått många bevis för under de senaste 20 årens våld, attentat och mord runt om i Europa och  i övriga världen. 

Så glöm inte vad "islamofobi" är! Antingen används detta islamistiska begrepp av aningslösa eller också av riktiga fulingar. Några mellanting finns inte!

Valstrategi på hög nivå - ett noll till sossarna!

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har blivit ett perfekt redskap för sossarnas valstrateger inför valet 2010. Och den borgerliga Alliansen har gått på det med hull och hår. Därför tror jag tyvärr att Toblerone-Mona blir vår nästa statsminister!

 

Sossarnas valstrateger har visat sig vara betydligt smartare än Alliansens. De räknar med att Sverigedemokraterna med största sannolikhet kommer in i riksdagen vid nästa val. Och att de kan bli vågmästare i Riksdagen efter valet. Redan för nästan ett år sedan deklarerade därför ”Mona” att sossarna aldrig kan tänka sig att regera med stöd från Sd. Nej, inte ens om Sd röstar på deras förslag i Riksdagen så kan hon tänka sig att utnyttja deras röster.

 

Ständigt har sossarna upprepat mantrat ”bruna rötter” om Sverigedemokraterna. Med ett sådant ”guilt-by-association”-förfarande utmålas de som nynazister och rasister. Det är en politisk mobbing som samtidigt ger klartecken för vänsterpöbeln att hindra och störa Sverigedemokraternas möten och hota och misshandla deras företrädare. Det är samma taktik som nazisterna hade mot sina meningsmotståndare när det begav sig. Med den enda skillnaden att det då var socialdemokrater, liberaler och kommunister som var målen för deras kamp om makten.

 

Envist har sossarna krävt att Allianspartierna skall ta samma avstånd från Sd. Det spelar ingen roll vilka frågor det rör sig om – inget parti skall få igenom något förslag i Riksdagen som ens kan tänkas få minsta stöd av Sd! En ganska huvudlös idé kan man tycka vid första anblicken. Men det visar sig nu att det är precis tvärtom – det var en jättesmart strategi av sossarna.

 

Sossarnas strateger vet nämligen att Kristdemokraterna (KD) är ett svagt kort inför nästa val. Enligt opinionsmätningar ligger KD på gränsen. Alltså gäller det att försöka skrämma bort så många väljare från KD som möjligt. Och helst associera kristdemokraternas åsikter med ett annat svagt parti, nämligen Sd. Chansen kom när KD-ledaren gick ut och började prata om ”vanligt folk” i en kulturartikel. Då passade sossarna på att slå till med tungt artilleri. KD är populistiskt och deras ”mörka krafter” försöker desperat att ta röster från Sd var budskapet. Och så var mobbingen mot KD-ledaren full gång. Men, det är tur för KD att deras ledare inte är en obildad toblerone-typ, utan en ärlig och uppriktig människa.

 

Alla visste innerst inne att KD ledaren syftade på ”medelsvensson” när han talade om vanligt folk. Men ”vanligt folk” finns tydligen inte längre i sossarnas Sverige. Det är främlingsfientligt att vädja till vanligt folk eftersom Sd vid tillfällen gjort anspråk på att föra vanligt folks talan. Av den anledningen har sossarna raderat bort ”vanligt folk” ur sin valstrategi. Sossarna har annars alltid gjort anspråk på att just vara det vanliga folkets parti framför alla andra. Men nu är sossarna fullt med upptagna att satsa stort på ovanligt folk från andra länder istället! I sossarnas moderna valstrategier är folk nämligen alltid utbytbara. Det har de klart deklarerat redan på Göran Perssons tid. Då klagades det på att välutbildat folk hade betydligt sämre betalt i Sverige än i övriga EU-länder. Sverige riskerade därför att bli åderlåtet på välutbildat folk. (Snart får man väl inte tala om "välutbildat folk" heller, eftersom de utomeuropeiska invandrarna ofta är så outbildade!) Men då sa Göran Persson att det spelar ingen roll. Vi socialdemokrater gör inte skillnad på folk och folk, sa han. Passar inte svenska löner så kan svenskarna sticka! Då ersätter vi dom bara med välutbildat folk från andra länder i världen, så var det med det. Enkelt och flärdfritt! Men tänk om Göran Persson sagt samma sak när arbetarna, deras egna "kärnväljare", krävde löneförhöjningar?

 

Nej, sossarnas valstrategier är bara ett elakt spel där makten och röstfisket är det viktiga, inte nödvändigtvis ursprungbefolkningens väl och ve. Ty, tack vare deras massinvandringspolitik de senaste 30 åren har sossarna fått en ny, stor valmanskår som man ständigt lovar guld och gröna skogar. Resultatet är att utan invandrarrösterna kommer vänsteralliansen inte till makten idag. Det är den enkla sanningen. Inte undra på att Pierre Schori krävde i Riksdagen att alla som kritiserar sossarnas massinvandringspolitik skall ”kriminaliseras och jagas”, särskilt om de var högutbildade akademiker!

 

Redan för nästan ett år sedan började "Mona" kräva svar på frågan: ”Kan alliansen tänkas sig att regera med stöd av Sd eller ens driva igenom något förslag i Riksdagen med deras stöd?” Alliansens företrädare har hela tiden svarat undvikande på denna hypotetiska och ganska absurda fråga. 

 

Kulmen på "Monas" kampanj mot den borgerliga Alliansen kom nu när sossarnas egen "oberoende" tidning, Aftonbladet, på ett smart sätt släppte in Jimmie Åkessons debattartikel om Islam. Den artikeln kom som en skänk från ovan! Åkessons oro för Islams utbredning och islamismens faror för oss i Europa tolkades genast medvetet om till att bli ett rasistiskt påhopp mot muslimer i största allmänhet. Det är ju bara en tolkningsfråga, sa man på Aftonbaldet. Sverigedemokraterna utnämndes till "islamofober". Och så var gatloppet igång. Och sossarnas valstrateger gnuggade händerna av förtjusning. Ty, det handlade inte om sanningssökande eller yttrandefrihet. Utan de grova påhoppen och mobbningen av Jimmie Åkesson var bara en väl uträknad valstrategi i "Monas" välredigerade valcirkus.

 

Hur då? Jo, sossarna använder sig av Sd genom att ständigt utmåla detta parti som antidemokratiskt, främlingsfientligt, rasistiskt och, som kronan på verket, rent utav nazistiskt. Och man gör det bara för att få Alliansen att avsäga sig regeringsmakten vid nästa val. Aftonbladet talar om Sds ”bruna rötter”. Både de borgerliga och deras "oberoende" tidningar har gått på detta elaka spel med hull och hår och använder samma vokabulär. Som vanligt, kan jag säga utan att överdriva.

 

Men det är rätt märkligt att just tidningar som Aftonbladet och Sydsvenskan är de tidningar som lydigast hakar på denna offentliga mobbing. Jag vill minnas att man startade Expressen som en motvikt till Aftonbladet eftersom Aftonbladet tog ställning för Tyskland och nazisterna både före och under Andra Världskriget. Och om jag inte har helt fel så var Sydsvenskan det också. Åtminstone ända tills det började gå dåligt för nazisterna och det blev alltmer uppenbart vilka ohyggligheter Hitler och hans anhang ägnat sig åt i smyg. Men då var det så dags! Eller hur? Så snacka om ”bruna rötter”!

 

Och vad har Jimmie Åkesson med deras ”bruna rötter” att göra? Ingenting. så vitt jag vet. Jag tror inte ens hans att hans föräldrar var födda när nazisterna härjade som värst. Har han varit nynazist då?  Nej, enligt alla uppgifter har han sin politiska bakgrund inom Moderaterna. Så nidbilden har inget med sanningen att göra – det handlar bara om valstrategi. Och då är tydligen vilka medel som helst tillåtna.

 

Sanningen är den att sossarna medvetet använt Jimmie Åkesson som språngbräda, eller snarare som murbräcka, till kanslihuset vid nästa val. Och det har visat sig vara ett lyckat politiskt drag. Ja, nästan genialiskt. Ty nu har sossarna äntligen fått Alliansen att svära på att också de skall avvisa allt samarbete och allt stöd från Sd, vad som än händer. Sakfrågorna har ingen betydelse i det sammanhanget. Nu har Alliansen äntligen ”tvingats att tala ur skägget” och rättat in sig i det socialdemokratiska ledet, precis som sossarnas valstrateger räknat ut att de skulle göra till slut. Efter Åkessons artikel i Aftonbladet har Alliansen nämligen ”krupit till korset” och tvingats att ta ställning mot Sd, eftersom Sd utmålas som ett vidrigt nazistparti. Alliansen gick t o m ännu längre i sin iver att vara sossarna till lags och lovade att de hellre lämnar regeringsmakten i kanslihuset än tar emot minsta stöd från Sd. 

 

Underbart! Sossarnas hårda påtryckningar på Alliansen gav till slut önskat resultat. Och Jimmie Åkesson fungerade perfekt som murbräcka. Vi kan alltså redan nu räkna med att få en grönskimrande social-kommunistisk regering efter nästa val, en regering som dessutom faktiskt blivit lovad stöd av de borgerliga allianspartierna. Men bara om det krävs i den gemensamma kampen mot det lilla Sd vill säga.

Bingo!

Alliansen kan känna sig totalt blåst!

 

  

söndag 25 oktober 2009

En gäst på min blogg har något viktigt att säga!

 Detta inlägg skickade min vän, Lars Berglund, in till debatt på Newsmill och fick bekräftelse på att det var publicerat 2009-10-22. Men han kan inte hitta inlägget på Newsmill. Varför vet han inte. Kanske gjorde han något fel. Det är lätt gjort. Hursomhelst, jag tyckte inlägget var viktigt och satte därför in det på min blogg. Vad tycker du om inlägget?

 

Censuren och osakligheten gynnar Sverigedemokraterna!

 

Av Lars Berglund

 

För några år sedan diskuterade jag debattklimatet, när det gäller invandringspolitiken, i de Nordiska länderna med professor emeritus i sociologi vid Oslo Universitet, Sigurd Skirbeck. Han konstaterade då följande: "I Danmark är det öppet, i Norge är det halvöppet och i Sverige är det stängt". Och visst har det varit så allt för länge, det kan ingen förneka idag! Därför välkomnar jag den intensiva debatt, som nu uppkommit i våra massmedier tack vare Jimmie Åkessons artikel om Islam i Aftonbladet (2209-10-16). Och jag hoppas att detta är början till att censuren upphör, och inte tvärtom, som en del nu tycks önska sig. Det vinner hela Sverige på!

 

Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, skrev (AB 2009-10-19) en artikel där han oroade sig för farorna med Islams utbredning i Europa. Det har ställt till ett rabalder utan all like i svenska media. Gamla journalisträvar, särskilt de på vänsterkanten såsom t. ex. Lotta Gröning (Newsmill 2009-10-21), har lagt sina pannor i djupa veck och diskuterar nu ihärdigt om media verkligen skall tillåta att Sverigedemokraterna skall få yttra sig i media eller ej. Det kallas orwellskt för att ”ta sitt ansvar”. Journalisterna anser alltså att de har ansvaret för om Sverigedemokraterna skall få yttra sig eller ej. Det är mediacensuren som bestämmer vilka riksdagspartier vi skall ha. Man kan undra om man lever i Nazi- eller Östtyskland?

 

I morse (P1, 2009-10-22) intervjuades en svensk journalist med anledning av Jimmie Åkessons artikel. Journalisten hade varit i Holland och intervjuat en framstående socialdemokrat om det holländska motståndet mot invandringspolitiken. Holländaren hade svarat att ”Nu har vi kommit till ett stadium då vi måste välja – antingen mångkultur eller välfärd”. Att en socialdemokrat haft den åsikten i Holland! Ja, det var värre än att svära i kyrkan. Varför det? Jo, därför att samma problematik har sverigedemokraterna försökt föra upp på dagordningen i flera år. Och vid varje tillfälle har de, per automatik, blivit stämplade som populister, främlingsfientliga och rasister.

 

Universitetslektorn vid Göteborgs Universitet, Lars Jansson, som är väl insatt i den internationella debatten i dessa frågor, har t o m skrivit en bok med titeln ”MÅNGKULTUR ELLER VÄLFÄRD”. Han blev genast hårt och osakligt attackerad i massmedia och t o m vägrades betald annonsplats i våra fria, ”oberoende” tidningar. Denna  censur motiverades återigen stolt med ”att media tagit sitt ansvar”. Mediaeliten anser sig alltså ha rätten att bestämma vilka demokratiska fri- och rättigheter människor skall ha i vårt land. Fortsätter denna censur då är jag övertygad om att Sverigedemokraterna vinner på det, inga andra.

 

Jag känner dessutom duktiga forskare, som innerst inne är mycket kritiska till att yttrandefriheten kränks på detta sätt, Men de vågar inte säga ifrån av rädsla för att deras yrkeskarriärer då kan ta skada. Tyvärr är toleransen inte högre än så i Sverige. De politiskt korrekta forskare, som fjäskar och spelar med i elakt spel, de gör däremot strålande karriärer. Det finns flera exempel på det. Med tanke på innehållet i idéhistorikern Klas Grinells inlägg (Newsmill 2009-10-21) hoppas han säkert på en bli en påläggskalv. Om han inte redan är det förstås. Men han skulle behöva läsa sagan om Rödluvan och Vargen innan han ger sig in i debatten nästa gång.

 

Ett annat bra exempel är prästen och teologie doktorn, Annika Borg, som yttrade sig i ”Tankar för dagen” (P1, 2009-10-21) med anledning av Jimmie Åkessons artikel i Aftonbladet. Hon frågade om man skall ”tolerera intoleransen”. Med ett "guilt by association"-förfarande jämförde hon Åkessons åsikter om Islam med en holländares åsikter om thailändare. Holländaren hade tyckt att det var så fint i Thailand därför att där var kvinnor och minderåriga så glada och nöjda över att de kunde ta betalt för de sexuella tjänster som de erbjöd honom och andra manliga besökare. Det var helt naturligt i deras kultur, hade holländaren hävdat. Enligt Annika Borg var Åkessons och holländarens åsikter av samma skrot och korn. Men det var väl ändå en mycket ful och osaklig jämförelse! Annika Borg visade här stor brist på kritiskt tänkande och sanningssökande. Hon har inga reflektioner över verkligheten utan hon är bara uppfylld av sin egen godhet och förträfflighet. Men slutsatsen av hennes kristna ”tolerans” blir något helt annat. nämligen att en svensk präst, i motsats till Åkesson, är positiv till den växande, fundamentalistiska islamismen. Var det verkligen Svenska Kyrkans åsikter hon framförde?

 

Man undrar om Annika Borg läst Åkessons artikel, eftersom hon inte genast insett att han varken talar om muslimer som individer eller pekar ut några särskilda, etniska grupper av muslimer. Vad Åkesson tagit upp i artikeln var faran för vad Islam kan innebära i dess egenskap av totalitär politisk-religiös ideologi. En fanatisk ideologi, islamismen, som dessutom av många forskare anses vara fullt jämförbar med nazismen och kommunismen. Hitler beundrade ju Islam och föraktade kristendomen. Stormuftin av Jerusalem bodde i Berlin som ärad gäst under hela kriget. Därifrån spred han sitt judehat redan innan staten Israel fanns till. Och flera radikala, muslimska ledare idag anser att Hitler inte gjorde sitt jobb tillräckligt grundligt! Och man förnekar Förintelsen o s v Ja, listan kan göras lång!

 

Islam innebär teokratisk diktatur om man tillämpar den fullt ut. Det kan man inte komma ifrån. I så fall måste den reformeras i grunden inifrån, såsom kristendomen fått göra. Men det kan vi inte räkna med på länge såsom det ser ut idag. Många forskare hävdar t o m att Islam, särskilt i dess nuvarande radikala former, är betydligt farligare än både nazismen och kommunismen eftersom det är en internationell, politisk rörelse, vilken samtidigt gör anspråk på att äga den enda sanna religionen i världen. Nazism och kommunism var endast politiska ideologier och kunde därför framgångsrikt bekämpas med politiska medel. Men när Islam utvecklas till islamism, en extrem blandning av politik och religion, då är den mycket svårare att värja sig emot. Resultaten ser vi ju överallt i världen idag.

 

Att Islam radikaliseras allt mer, både i öst och väst, idag det kan väl knappast ha undgått Annika Borg och hennes kollegor vid det här laget. Denna radikalisering är våldsam och skoningslös och drabbar alla trosbekännare, inte minst muslimerna själva! Detta, i sin tur, är ett växande problem i det sekulariserade Europa med dess fri- och rättigheter, precis som Åkesson hävdat i Aftonbladet. Problemen uppstår nämligen när vi tvingas ta emot och försörja allt fler människor från överbefolkade muslimska länder, vilka ofta har mycket bristfällig utbildning. Deras kunskaper passar helt enkelt inte in i ett högteknologiskt samhälle. Det har t o m regeringens egen utredare professor Jan Ekberg konstaterat. Följden blir naturligtvis att de har svårt att få jobb och anpassa sig till Europeiska normer och värderingar. Därför känner de sig utanför och sluter sig samman i förortsgetton där de känner trygghet bland sina likar. När problemen växer där hävdar de, med stöd av vissa aningslösa politiker och bekväma intellektuella, att deras utanförskap endast beror på diskriminering och rasism från majoritetsbefolkningens sida. Följden blir att många muslimer radikaliseras i sin tro, istället för att lugnt försöka lösa problemen på annat sätt.

 

Det finns mängder av litteratur som beskriver dessa allvarliga fenomen i Europa. Så visst har Åkesson anledning att vara orolig för utvecklingen - han är väl inte ensam om det hoppas jag? Verkligheten talar ju sitt tydliga språk. Det är således inte Sverigedemokraterna som är det stora problemet utan det är verkligheten! Tyvärr, tycker jag att Annika Borg, och många andra debattörer på bloggar och i media, har tolkat Jimmie Åkessons artikel i Aftonbladet såsom fan tolkar Bibeln. Ty, summan av kardemumman blir ju att det är Åkessons antagonister som visat sig vara de extrema, inte Åkesson.

 

Till slut vill jag passa på att rekommendera en bok som jag tror att många skulle ha nytta av att läsa, nämligen: ”WHY I AM NOT A MUSLIM” av den pakistanske professorn Ibn Warraq, numera mest verksam i USA och England. Hans bok har fått ett enormt positivt mottagande överallt och blivit översatt till, i stort sett, alla europeiska språk - utom svenska! (Ja, den är faktiskt tryckt i två upplagor i vårt lilla grannland Danmark!) Mängder med andra viktiga böcker i ämnet, vilka finns att köpa i engelska upplagor på nätet, har inte heller blivit översatta till svenska. Det ser ut som om både svenska opinionsbildare och allmänheten saknar tillräcklig information för att kunna föra en öppen och saklig debatt i detta ödesdigra ämne.

 

Därför hoppas jag att det är bristen på kunskap om Islam och islamismen som är den verkliga orsaken till att Annika Borg, och andra, yttrat sig som de gjort i denna debatt, inte Jimmie Åkessons åsikter.

 

OM FÖRFATTAREN

Lars Berglund är docent i konstvetenskap vid Lunds Universitet. I över 40 år har hans huvudsakliga inriktning varit konst från utomeuropeiska kulturer. Detta innebär bl. a. att han även varit tvungen att inhämta ganska stora kunskaper om olika religioner i världen, eftersom konsten ofta varit, och fortfarande är, starkt påverkad av religiösa föreställningar. Detta gäller inte minst konsten i de länder där Islam är statsreligion.

 

 

 

onsdag 7 oktober 2009

Nu blir det fritt fram för somalier!

Idag hörde jag på P1 i Sveriges Radio at Migrationsöverdomstolen beslutat att tre somalier från staden Mogadishu skulle få uppehållstillstånd. Motiveringen var att det rådde krigstillstånd i Mogadishu. Men det är väl inte värre där nu än det varit de sista tio åren? Och somalier har alltid skydd i sina egna klanområden. Landet är ju indelat i klanområden efter blodsband (s k diya). De väpnade konflikter som pågått så länge i Somalia är ju ett resultat av detta blodsbandstänkande – ingen är nämligen lojal eller solidarisk mot andra än sina egna klanmedlemmar. Trots att alla är muslimer så anser man i varje klan att just att den egna klanen är mer muslimskt rättrogen än alla andra. Därför tål man inte att personer från andra klaner får höga regeringsbefattningar. Islam betyder nämligen "underkastelse" , d v s makt! Och detta, i sin tur, gör att det ständigt pågår väpnade konflikter mellan de olika klanerna, vilka tävlar om makten med varandra genom mord och förtryck. Endast en hård, kommunistisk diktatur kunde hålla dessa klaner på mattan i några år under ”det kalla kriget”. Då fick regeringen mycket pengar och vapen från Sovjetunionen.

När den kommunistiska regimen störtades 1991 började inbördeskriget mellan klanerna igen. Detta meningslösa krig kostar mycket att upprätthålla. Det är därför som de bland annat kapar fraktfartyg utanför kusten och begär stora lösensummor för dem. Och det är därför som klanerna skickar hit folk som s k ”flyktingar”. Ingen annanstans i världen får de nämligen så mycket bidrag i reda pengar som i Sverige och andra nordiska länder. En stor del av bidragen skickar de sedan hem till sina klanledare. Vilka, i sin tur, använder pengarna till att köpa mer vapen för. Att ge somalier uppehållstillstånd är därför liktydigt med att vi understöder inbördeskriget i Somalia. Och det leder, i sin tur, till att allt fler somalier tar sig hit och söker asyl. Detta är självgående och ökar lavinartat!

Endast en bråkdel av de somalier som finns i Sverige försörjer sig själva. Mellan 80 – 90% av dem är arbetslösa, år ut och år in. Detta har nu pågått i tretio år. De flesta har dålig utbildning och passar därför inte in någonstans i vårt högteknologiska samhälle. Men ideligen skyller man orsaken till deras arbetslöshet på att vi svenskar diskriminerar dem på arbetsmarknaden. Är det inte märkligt att det alltid är vårt fel när utomeuropéer, som tvingats på oss, inte kan försörja sina stora familjer själva. De stora skaror av s. k. ”familjemedlemmar” som de lyckas få in hit hamnar ju direkt in i socialbyråerna. Det kallas för ”anhöriginvandring” och anses idag vara, mer eller mindre, en rättighet för alla invandrare. I Sydsvenskan har man hitta på ett nytt ord för dem: "anhörigflykting". Det låter väl fint?  Men det är ingen rättighet för oss svenska skattebetalare att slippa tvånget att betala uppehället för detta lämmeltåg. Om man kräver det då sätter medierna snabbt stämpeln högerextrem, främlingsfientlig och rasist på en. Oftast allt på en gång.

Den stora anhöriginvandringen av muslimer från Afrika och Asien är större än alla andra typer av invandring. Och detta, i sin tur, gör att bidragen till deras stora familjer är i det närmaste gigantiska idag. Men vi kan aldrig få reda på om alla medlemmarna i de s k ”familjerna” verkligen är riktiga familjemedlemmar. Då måste vi DNAtesta dem och det anses vara kränkande. Ja, att bara föreslå något sådant är rena rasismen! Detta anser massmedia trots att det vid flera tillfällen visat sig att många barn som svarta afrikaner tagit med sig hit inte är deras egna. 

Somalierna är inte dummare än andra. De vet att bara det är barn inblandade då är det fritt fram. Då kan de räkna med att få stöd från hela mediavänstern. I det ena snyftreportaget efter det andra åberopas "mänskliga rättigheter", "humanitet" och FNs barnkonvention för att få politikerna att bli medgörliga.  Många skaffar sig därför barn här medan de väntar på uppehållstillstånd. Barn är som ett ”sesam öppna dig” till den svenska välfärden. Och avslöjas det efteråt att barnen inte är deras egna, fast de svurit på de är det, då försvarar man frankt lögnen med att alla barn i vår kultur räknas som våra egna. Och den lögnen låter ju så oerhört fin i mediavänsterns öron att man snabbt lägger locket på.

Faktum är att vi varken vet, eller får veta, någonting om de många utomeuropéer som tagit sig in i landet långväga ifrån och sökt asyl. Bara en bråkdel (ca 3 –5 %) av dem är riktiga flyktingar enligt FN – så mer än 90% av dem är hitlockade av vårt guld och våra gröna skogar. De kallas ”economic migrants” i FN. Vi har inga säkra källor som kan bevisa deras rätta identitet, varken när det gäller de som kommit först eller de som kommer hit efteråt som s k ”anhöriga”.  I Somalia (och många andra länder, särskilt i Afrika) kan man nämligen köpa falska pass med falsk identitet i. Ofta är stämplarna i de falska passen äkta, eftersom korruptionen är enorm i dessa länder. Ett sådant falskt pass kostar bara 65 US$ i Somalia Och där man kan också köpa falska examensintyg, med riktiga stämplar i, för 45US$. Detta avslöjade en svensk, kvinnlig reporter på Sveriges Radio P1 för några år sedan. Somalier med falska examensintyg registreras därför här som ingenjörer, jurister, lärare och t o m som läkare. Mona Sahlin har slukat den här svindeln med hull och hår. Det är därför som hon påstår att välutbildade somalier är så oerhört diskriminerade "i de hä lanne". De får bara rena skitjobben, säger hon, trots att de har så höga utbildningar, om de får några jobb överhuvudtaget, vill säga. Inte undra på att Mona Sahlin är deras favoritpolitiker och sossarna deras favoritparti. Därefter i tur och ordning kommer Vänsterpartiet och De Gröna. De visar resultaten från förra valet. Alla vet idag att vänsteralliansen kan bara vinna nästa val med hjälp av invandrarnas röster. Bara den vetskapen gör mig förtvivlad.

Men det värsta av allt är ändå att alla de uppgifter om invandrare som finns på Migrationsverket är hemligstämplade i 50 år!  När jag träffar somalier, och andra utomeuropéer, på gatan undrar jag därför alltid misstänksamt vilka de är. Ty, när andra jobbar på dagen drar de runt på stan i maklig takt och shoppar för våra skattepengar, ofta med en lång radda ungar i släptåg. Jag tycker att detta är rent ut sagt för jävligt. Och de flesta är muslimer, vilka ofta tenderar att bli mer radikala i sin tro här än de varit i sina  hemländer. Ty, deras enda sammanhållning i Sverige är själva religionstillhörigheten, den sk Umman. När de blir tillfrågade om deras lojalitet kommer Umman, d v s Islam, först, därefter deras hemländer och sist Sverige. Umman är inte nationell utan internationell. 

Jag har länge känt till att många somaliska man är stora drogmissbrukare. Men det har aldrig nämnts hur mycket missbruket kostar förrän nu då det avslöjades att somaliska män i Norden beräknas smuggla in kat, en drog som är förbjuden, för ca 800 miljoner kronor om året. Kat gör männen både passiva och våldsbenägna. Deras kostsamma missbruk under de senaste 30 åren kan alltså uppgå till fler miljarder kronor idag. Och det tvingas vi svenskar betala via socialbidragen. Är inte Sverige underbart?

 Jag minns för några år sedan, tiden efter 9/11, när den somaliska Al Barakat-banken stämplades som en organisation som stödjer terrorister med pengar. En av de tre somalier, Abdi Risak Aden, som var ansvariga för den banken i Rinkeby hade gått med i socialdemokraterna och stod på deras riksdagslista vid valet 2002.

Innan valet försökte några vänner till mig att få kontakt med Abdi Risak Aden i hans egenskap av presumtiv riksdagsman. De tyckte att de hade rätt att få reda på vem han var och varför han befann sig här. Men han vägrade att svara på frågor och höll sig undan hela tiden. Han bytte ständigt adress (Kanske han har fler familjer? Det har  nämligen många somalier!)  och det var alltid någon annan som svarade på de telefonnummer som han hade. En av mina vänner skrev då ett brev till honom och frågade om Aden kunde ge min vän fullmakt att få se dennes papper på Migrationsverket. Man kan nämligen bara få se på sådana dokument om invandraren själv godkänner det. Inget svar. Efter en tid fick min vän till slut tag på Abdi Risak Aden per telefon. När min vän upprepade sin vänliga begäran avfärdades han bryskt av Aden som därefter slängde på luren. Just en snygg riksdagskandidat!

 

Slutsats: Om somalier får vi intet veta – för dem får vi bara betala!

 

Min vän fick sedan reda på via en annan somalier, som tillhörde en annan klan, att Al Barakat-banken sysslade med en maffialiknande indrivning bland somalier i Sverige – de skulle tvingas betala en form av tionde till banken. De som vägrade hotades på olika sätt för att rätta in sig i ledet. Anna Lind råkade vid den tiden avslöja att dennna lilla, somaliska bank skickade hem 9 miljoner kronor i veckan. Ganska mycket pengar från folk som lever på socialbidrag här, eller hur? Och vart tog pengarna vägen? Ingen som vet. De hamnade i Jemen för vidare befordran till ”familjerna” i  Somalia, som det så vackert hette. 

 -Varför går du inte till media med dina uppgifter, frågade jag.

-Nej, för fan, då blir man bara misstänkliggjord på olika sätt, svarade han.

-Och den somalier som berättade detta för mig har bott här sedan mitten av 80-talet och han är rädd om livet. Han vågar inte gå ut med sitt rätta namn överhuvudtaget. Så ligger det till.

 

Locket lades därför på som vanligt.


Låt mig sammanfatta:  Migrationsdomstolens har nu beslutat att tre somalier från Mogadishu skall få uppehållstillstånd på grund av krigstillstånd i staden. Detta beslut, som inte går att överklaga, kommer nu att bli praxis och vägledande för framtida somalisk invandring. Ty, nu kommer alla somalier att påstå att de kommer från Mogadishu. Och de kommer säkert att kunna visa papper på sin härkomst, som är mer äkta än de äkta. Jag vågar inte ens tänka på de svåra problem som blir följden att detta ödesdigra domstolsbeslut. 

Ett sådant okunnigt och kostsamt beslut kan nog bara tas av svenska tjänstemän, därför att de saknar tjänstemannaansvar.

Och jag säger bara en sak. Tänk dig för när du röstar till Riksdagen vid nästa val 2010. Vi måste få in ett parti i Riksdagen som vågar kämpa för att sådana här ödesdigra frågor kommer upp på dagordningen och debatteras öppet och sakligt. Annars är vi förlorade!