Vet du vad islamofobi är?
”Ordkonstruktionen ”islamofobi” är en fälla lagd av islamister med avsikten att förhindra islamkritik”
Robert Radecker.
Nazisternas judeförföljelse missbrukas nu ständigt som slagträ så fort kritik mot Islam kommer på dagordningen. En språklig nykonstruktion ”islamofobi” har i det sammanhanget vunnit insteg i medierna och utnyttjas nu flitigt i den offentliga debatten av både muslimer, journalister och politiker. Allt oftare kopplas detta ord ihop med begreppen rasism och främlingsfientlighet. Vi har sett det i böcker och i massmedia under senare tid som ett skällsord mot alla som är kritiska till Islam, särskilt då Sverigedemokraterna. Och det märkliga är att det är i huvudsak vänstern som anammat ordet mer än några andra. Men vad kommer ordet ifrån och varför har det fått ett sådant genomslag?
Den franske forskaren Caroline Fourest har undersökt saken och spårat det till radikala islamister. Hon har visat att det först dök upp när islamisterna använde det som vapen mot feministerna. Den berömde, amerikanske kvinnosaksaktivisten, Kate Millet, blev utskälld för att vara islamofob när hon uppmanade sina iranska medsystrar att neka bära slöja. Det hade alltså med motståndet mot iransk kvinnoapartheid att göra – att iranska kvinnor skall tvingas bära slöja i offentliga miljöer, skolor och andra institutioner samt att det skulle införas könsåtskillnad i simhallar o s v De som protesterade emot att ayatollorna, i den teokratiska diktaturen Iran, upphöjt denna kvinnoapartheid till norm blev anklagade för att vara islamofober, d v s deras protester visade att de hade ett sjukligt förhållande till Islam. Begreppet har sedan dess spridit sig med vindens hastighet i radikala muslimska och vänsterinriktade kretsar, särskilt med hjälp av den kände islamisten Tariq Ramadan , en ”akademisk” muslim som bor i Schweiz, och som visat sig vara en riktig ulv i fårakläder. I många år var denne inkallad som expert på integrationsfrågor av flera aningslösa, europeiska regeringar. Ända tills han blev avslöjad som islamistisk strateg. Ramadan är numera portförbjuden i USA. Men han höjdes till skyarna i svenska media för inte så länge sedan. Sverige är verkligen unikt på många sätt!
Caroline Fourets visade hur begreppet snabbt spred sig politiskt bland islamistiska miljöer i Londons moskéer, särskilt under den s k Rushdie affären. Författaren Salman Rushdie blev kallad ”kriminell islamofob” och prästdiktatorn ayatolla Komeini i Iran hotade honom till livet genom en fatwa. Det vill säga, han gav alla muslimer fritt fram att skära halsen av Rushdie. Den som lyckas göra det får fritt inträde till paradiset.
Nu har begreppet "islamofob" blivit ett allmänt retoriskt vapen som islamister använder generellt i sin kamp för att sprida antidemokratisk hatpropaganda mot allt västerländskt. Därför kallar den norske författarinnan Hege Storhaug bruket av begreppet ”islamofobi” för en klassisk, politisk härskarteknik i akt och mening att väcka starka känslor hos muslimer i allmänhet, och bland muslimska ungdomar i Väst i synnerhet. Hon citerar den kände somaliskfödde Ayan Hirsi Ali, tidigare parlamentsledamot i Holland, som skriver: ”Ingen debatt är mer explosiv, mer känslig, mer förvirrande och mer skrämmande än debatten om Islams framtid i Europa”
En sådan "skrämmande"debatt har vi nyligen fått se prov på i den osakliga hatpropaganda som riktats mot Jimmie Åkesson på grund av hans artikel i Aftonbladet nyligen. Åkessons befogade oro och rädsla för Islam och islamismen blev genast betecknad som islamofobi och rasism. Och man framställer honom nu som en ren nazist med ”bruna rötter” d v s hans person kopplas till nazitidens Brunskjortor på 30-talet. Snacka om mobbing!
Följden är att hela det politiskt korrekta mediaetablissemanget i Sverige har låtit sig luras av islamisternas smarta retorik. Vi är nu alla per definition utnämnda till islamofober om vi vågar rikta minsta kritik mot Islam. Och det är ingen hejd på hur lättstötta muslimer är. De börjar ställa krav på att yttrandefriheten skall avskaffas eller starkt begränsas när det gäller Islam. Och de har krävt att de som kritiserar Islam skall åtalas för hets mot folkgrupp. Precis som Islam och muslimer är en enda folkgrupp.
Men begreppet islamofobi har ingenting med hat till något speciellt folk att göra, såsom det nu framställs i våra politiskt korrekta media. Det är tvärtom ett aggressivt försvarsverktyg som används med framgång av islamister för att tysta all kritik av Islam. Men vi är väl inte totalt blinda? Iran är ju ett typexempel på vad islamister kan ställa till med när de fått den politiska makten. (Och det finns faktiskt ledande islamister i London som redan tagit ut segern i förskott och kallar Europa för ”Kalifatet Europa”!)
När muslimer och vänsterfolk (särskilt s k "autonoma" och AFA-aktivister) i Sverige samarbetar och sätter beteckningen islamofob på sina meningsmotståndare, då har de antagit islamisternas språkbruk och våldsbenägenhet. Därmed har vi all anledning att se upp. Sådant folk är inte att leka med när de visar sina rätta ansikten. Det har vi redan fått många bevis för under de senaste 20 årens våld, attentat och mord runt om i Europa och i övriga världen.
Så glöm inte vad "islamofobi" är! Antingen används detta islamistiska begrepp av aningslösa eller också av riktiga fulingar. Några mellanting finns inte!
Vad er det der får svenskerne til at gå fuldstændigt i baglås, så snart de får smidt de her slags tilmælen i hovedet?
SvaraRaderaI 80'erne havde vi også en epidemi af politisk korrekthed i Danmark, og der fygede med racistbeskyldninger i tid og utide især fra den røde fløjl.
Den almindelige dansker gennemskuede taktikken hurtigt,og lod sig ikke imponere.
Det er da hellere ikke noget imponerende ved mennesker, der ved mangel på argumenter smider om sig med skældsord.
Hvad har de tænkt sig, når "racist" og "islamofob" ikke bider længere? Skal alle af en divergerende mening så bankes korporligt på plads?
Jadu Vivian, det är något som förbryllar många av oss dagligen.
SvaraRaderaSvensken i gemen är ett flockdjur och har stora svårigheter att våga vara och tänka annorlunda. Detta har haft det goda med sig att samhället har genom åren (fram tills nu då) utvecklats i samförstånd då avvikande åsikter snabbt tillrättavisades.
Baksidan av det är det vi ser nu, svensken går på i princip vad som helst så länge det stämmer med deras "varderingar" om "medmänsklighet" och "tolerans"
Det sistnämnda är speciellt komiskt då de inte vet hur de ska föhålla sig när en intoleransen krockar med deras tollerans, dvs tolerans med intolleransen som islamister visar.
Om de kritiserar islamister så tror de att de kritiserar hela den muslimska världen. De kan inte skilja på islamister och muslimer lika lite som de kan skilja på Hitler och en kritiker av invandringspolitiken. Det finns liksom inga nyanser i den gemene svenskens tankevärld. Därför dras vi med sossarna mest hela tiden. Sossarna vet hur de ska styra folkopinionen då vänstern under 60-70 talet beslagtagit den offentliga debatten genom att värder folk i svart och vitt. Folk är en grå massa för dem där allt som sticker ut är ett hot.
Detta lider inte mitt hemland (finland) eller Danmark och Norge av. Där tillåts individualitet. Därför har ni kunnat ta er ur invandringsträsket.