torsdag 17 september 2009

Ghezali, Kassir, Benaouda, Ruwida och deras vänsterpolare!

Nu är ”Guantanamosvensken” Mehdi Ghezali på tapeten  igen. Innan han blev fängslad i Pakistan förra gången, och fördes till Guantanamo basen, hade han och hans bror varit efterlysta i Portugal. Då gällde det samröre med muslimska fundamentalister från Marocko och bankrån. Brodern försvann från Portugal och håller sig fortfarande gömd någonstans i den stora muslimska världen. Om detta kunde man läsa i spanska tidningar.

"Den fromme svensken", som säger sig bara längta efter att lära sig mer om Islam,  är nu gripen igen i Pakistan med falska pakistanska identitetshandlingar och mycket pengar. Femtio tusen dollar har nämnts! Han greps tillsammans med ett ”svenskt par” och deras barn. Och det var inte vilket par som helst. Kvinnan heter Safia Benaouda och har tidigare gripits i Somalia för samröre med islamister och suttit fängslad i Etiopien. (SvD 20090917) Hon är dotter till Helena Benaouda, ordförande i Sveriges Muslimska Råd. Men det är väl som alltid förstås bara en ren tillfällighet att Safia Benaouda nu reser runt i Pakistan med sin familj tillsammans med Ghezali. Eller?

Nej, inte riktigt, om man får tro Svenska Dagbladet idag. De framträdde nämligen den 4 juli 2006 tillsammans i en vänsterdemonstration, i vilken man bland annat ”bar plakat med porträtt av Oussama Kassir, nu dömd till livstids fängelse för terrorbrott mot USA” (SvD ibid) Personer som talade vid demontrationen utanför USAs ambassad den gången var Eva Björklund (vänsterpartist), Helena Benaouda (Sveriges Muslimska Råd), samt Yvonne Ruwaida och Gustav Hjertén (Miljöpartiet) Man ser här hur personer och tillfällen sammanfaller där vänstern går hand i hand med islamister.

Ghezali och hans tre reskamrater kallas för de ”fyra svenskarna” i våra massmedia. Men det är väl ändå väl magstarkt att kalla dem svenskar? Ingen av dem är nämligen svensk. Däremot har alla svenska medborgarskap. Men det är en helt annan sak. Vi har, tyvärr, rätt många av den här sortens muslimer i Sverige för närvarande. Och de blir allt fler och fler. Nästan varje dag kan vi läsa om vilka problem deras avkomma ställer till med runt om i landet. Och värre lär det bli innan våra aningslösa riksdagspolitiker vaknar till besinning och säger att nu är det stopp. 

Förra  gången reste stora, svenska delegationer till USA och Guantanamo för att kolla läget  för Ghezali. Det var stort diplomtiskt och politiskt pådrag för att få den stackars fången fri. Senare fraktades han hem i ett särskilt chartrat plan. Nästan en folkhjälte i massmedias ögon. I förrgår åkte två poliser från Säpo till Pakistan för att kolla det nuvarande läget för "Guantanamosvensken". Man undrar hur mycket skattebetalarna skall behöva punga ut med för honom innan man lärt sig att Ghezali spelar oskyldig i alla lägen. Och någon sanning kommer de aldrig att få ut av honom, den saken är klar.

För den skäggige ”svensken” Usama Kassir, som Ghezali och Benaouda tidigare demonstrerade för 2006, har det inte gått lika bra som det gjorde för Ghezali. Kassir fick villkorslöst livstidsstraff i USA. Han kan därför knappast räkna med att komma ut och hitta på nya djävulskap på länge. Han fördes nyligen ”in i rättsalen brett leende” (SDS 20090916) Han uppträdde alltså som en sann och rättrogen muslim skall göra gentemot otrogna. Då skall man nämligen visa sitt förakt och sin överlägsenhet i alla väder. Det rådet har man fått i skrivelser som de strängt fundamentalistiska wahabisterna i Saudiarabien spridit. Wahabisterna arbetar nu intensivt på att, med hjälp av mycket oljepengar, sprida Islam och bekosta moskéer över hela världen, inte minst i Skandinavien. Deras mål är att återskapa det religiösa samhälle som profeten Muhammed en gång skapade med våld och terror i Arabien.  Alltså ett muslimskt paradis från 600-talet där muslimer hade rätt att regera över andra trosbekännare och behandla dem efter godtycke.

En rättrogen och sann muslim skall således alltid visa sin överlägsenhet i svåra situationer – då kan han nå martyrskap och komma till himlen. Martyr eller ej, så tycker i alla fall jag att det är rätt skönt att vi kanske slipper Usama Kaffir i framtiden. Vem vet vad denne man annars skulle kunna ställa till med här hemma?

Men man skall inte ropa hej i sådana här fall, det har jag lärt mig. Ty, det finns säkert många ambitiösa svenskar på vänsterkanten som genast bildar ett sällskap som har till uppgift att kräva att Usama Kaffir skall frisläppas. Och förr eller senare får de nog igenom att han åtminstone skall få sitta av sitt straff i Sverige, eftersom det är så hemskt för honom att sitta i hårda, amerikanska fängelser. En allians av vänsterfolk och svenska islamister kommer med alla säkert att, om inte annat, åberopa barnkonventionen för att få hit Kaffir. Här får han ju träffa hustru och barn. Och här kan han göra ännu fler barn om han har lust - även när han sitter inne. Det finns ju särskilda samlagsrum att ta till i våra fängelser. Och vi skattebetalare får säkert fortsätta att betala notan för den växande familjen Kaffir.  Och inte nog med det. Här får Usama Kaffir även tillfälle att utbilda ännu fler islamister – eller ”vilande krigare” som de så vackert brukar kallas i kretsarna. Våra fängelser är ju vid det här laget överfyllda av muslimer som begått svåra brott. Och fler lär det bli! Alltså fängelset är en bra rekryteringsbas när det gäller spridningen av fundamentalistisk hatpropaganda. Ty, många muslimska fångar tar nog gärna chansen att trösta sig med islamistiskt hat när de sitter inne på lång tid. Sedan blir hämnden desto värre mot oss när de kommer ut.

Vi har ännu inte fått reda på hur mycket Usama Kaffirs familj lider när det inte får träffa pappa. Men tro mig, det kommer snart mängder med snyftreportage i våra massmedia. Och det lär komma ännu fler när det gäller de ”fyra svenskarna” som nu fängslats i Pakistan. Redan nu har media antytt att Ghezalis medresenärer, det ”svenska paret” med barnet, är helt oskyldiga. Ja, man undrar t o m om de inte rent av kan ha lurats till Pakistan av Mehdi Ghezali, för att fungera som ett slags täckmantel för honom. Deras närvaro med barn skulle nämligen göra det lättare för honom att resa runt och träffa folk i Pakistan utan misstanke. Och jag undrar om Ghezalis fundamentalistiske pappa kommer att demonstrera lika ihärdigt för sonens frisläppande den här gången som han gjorde förra gången. Det återstår att se.

Ja, det skall bli intressant att följa utvecklingen!     

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar