Vet du vad oikofobi är ?

 

Den brittiske filosofen Roger Scruton anser att nationalstaterna i Europa är under attack både inifrån och utifrån. Han är mycket kritisk till utvecklingen av de mångkulturella samhällen med globala ambitioner, som framför allt folket på vänsterkanten undan för undan genomför med tvång i Europa.  Alla senare försök att omdana nationalstaten till något slags transnationell politisk ordning har, enligt Scruton, alltid slutat med totalitära diktaturer, såsom forna Sovjetunionen, eller i jättelika byråkratier, såsom EU. Han menar i sin lilla bok, The Need for Nations, att nation och nationalitet är en direkt förutsättning för demokrati och fredlig utveckling. "Bara om människor har en stark känsla för vilka de är och inser varför de handlar på ett visst sätt och varför de handlat på rätt eller på fel sätt, då kan individen bli så engagerad i kollektiva beslut att den kan acceptera dem som sina egna", skriver han. Det handlar således om grundläggande mänskliga rättigheter såsom åsikts- , yttrande- och mötesfrihet i första hand. Om en demokrati skall kunna fungera är dessa tre friheter en förutsättning för känslan av delaktighet och solidaritet. Människor i demokratiska nationer ser därför varandra som grannar medan människor i stamsamhällen, där blodsband ofta gäller, endast ser varandra som de troende och de enda rättrogna, menar Scruton. Stamsamhällets mentalitet finns bra beskrivet i det arabiska ordspråket: ”Jag och min broder mot vår kusin. Jag och min kusin mot världen” . Scruton menar att detta ordspråk på ett tydligt sätt fångar den historiska erfarenheten i det muslimska Arabien. Och det ger en sammanfattande förklaring till varför demokrati aldrig slagit rot i den muslimska världen.

 Scrutons poäng är att när familjeintressen eller religiös lydnad (s k ”creeed communities”)  tar överhanden i ett samhälle då bäddar det för konflikter och att just detta varit motorn i muslimska samhällen ända från början. Det är mot den bakgrunden han diskuterar faran med den stora muslimska invandringen till Europa under senare tid och våra makthavares aningslösa kulturrelativism. De gör ju gällande att alla kulturer har lika värde och att mångkulturalism är något gott att sträva efter. De konflikter som detta medför gynnar bara dynamiken och kreativiteten, tycker de. Och skulle det bli riktigt stökigt då kan alltid den starka staten gripa in slå ner bråkmakarna.  En sådan diktatorisk inställning uppifrån gör t ex att svenskarna inte får tala väl om sin egen kultur eller göra gällande att den är att föredra framför andra kulturer. Ty det kan, enligt mångkulturalisterna,  leda till nationalism och främlingsfientlighet och i sin förlängning till rasism. Men vi får gärna prisa invandrarnas kulturer såsom "berikande världskultur”. Det är helt politiskt korrekt. Vi har t o m fått ett Världskulturmuseum i Göteborg där man propagerar för det s k "mångkulturella samhället". I en utställning kallad "Den afrikanska förintelsen" försökte man bl a göra gällande att vi svenskar var en av de ansvariga för den afrikanska slavhandeln. Ett fullkomligt bisarrt påstående. Och under valet 1998 var det någon i en svensk tidning som kallade svenska folkdräkter ”färgglad fascism”  medan t ex turkiska och romska folkdräkter och danser var ”världskultur” och "berikande mångfald i det nya, mångkulturella samhället”.  Sådana yttringar, som förnekar arv och hem, kallar Roger Scruton för oikofobi från grekiskans oiko, hem, och fobi, sjukdom. Oikofobi är således ett sjukligt behov av att nedvärdera sin egen kultur och nationella identitet i jämförelse med alla andra. Det är motsatsen till xenofobi. 

Ständigt påstår oikofoberna i våra massmedia att vi inte har någon kultur som är specifikt svensk utan att vi, i stort sett, har fått allt utifrån. Och ”Vad fan är svensk identitet”, frågade nyligen en amerikan på bruten svenska i radio P1. Han var föreståndare för Interkulturellt Centrum. Ja, hur fan skall han kunna veta det som inte är svensk? Jag vet ju för fan inte vad engelsk eller arabisk identitet är heller! Och jag undrar om han vet det? Samtidigt får vi även ständigt höra att svenskar i gemen är både "homofober" och "islamofober" d v s att vi har en sjuklig inställning till homosexuella och muslimer, vilka av oikofoberna betraktas som kollektiva "etniska grupper". Det vet alltså inte ens vad etnicitet är! De begrepp som de sprider är inget annat än slagord, vilka flitigt används för att tysta kritiker till den politiskt korrekta idén om det "mångkulturella samhället". Begreppet islamofobi är dessutom ett uttryck som de radikala islamisterna hittat på för att stärka sin ställning i Europa.

Oikofobi är en farsot, som särskilt drabbat många intellektuella, akademiker, politiker och journalister som upplever sig själva vara förmer än andra, stå över alla andra moraliskt. De är mer toleranta och generösa än alla andra, särskilt med våra skattepengar. Man har beräknat att det kostar mellan 60 - 150 miljarder per år, summan varierar i storlek beroende på vad man vill ta med. Och vem som gör beräkningen. Oikofoberna tar naturligtvis inte med allt "... för då finns det risk för att främlingsfientligheten ökar". Deras favoritprofessor, Jan Ekberg, tog bara med 20 miljarder i finansdepartementets rapport Ds 1995:68, kallad "Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter". För den tjänstvilligheten belönades han med ett fint pris från Invandrarinstitutet i Borås! Men senare har han varit tvungen att erkänna ett betydligt större belopp - 100 miljarder!

Med hjälp av enorma summor från skattemedel anser sig således oikofoberna ha rätt att förvandla Sverige till ett s k "mångkulturellt samhälle", dessutom med tvång – trots att svenskarna i alla opinionsundersökningar sagt ifrån att de inte vill ha en sådan samhällsutveckling. DN citerade någon som för flera år sedan (1998) skrev att: " Detta är första gången i världshistorien som en demokratiskt vald regering tvingar sitt eget folk att bekosta sin egen kolonisering". Så sant, så sant! Oikofoberna genomför med tvång historiens största omdaning av Sverige utan att svenska folket givit sitt medgivande till det i ett demokratiskt val. Vi får inte ens ifrågasätta det på sakliga grunder!

Jag kommer osökt att tänka på en av de värsta av dem, Pierre Schori, som i riksdagen krävde att alla som var kritiska till invandringspolitiken skulle ”kriminaliseras och jagas” , särskilt akademiker! Varken de borgerliga eller massmedia reagerade på detta fascistiska uttalande! Och när man ser på utvecklingen har de socialdemokratiska makthavarna hittills lyckats ganska bra att med nazistisk precision kväsa all opposition . Mona Sahlin anser att det t ex var bra att sverigedemokrater får yrkesförbud och blir utkastade ur sina fackföreningar. Det liknar exakt den Berufsverbot som de tyska nazisterna använde sig av mot oliktänkande, bland dem socialdemokraterna, på 30-talet.

Socialdemokrater, av Sahlins sort, tycks helt ha glömt bort att demokratin endast existerar tack vare en åsikts- och yttrandefrihet som är baserad på öppen debatt och nationell lojalitet. Socialisterna i det nya triumviratet uppträder nämligen allt oftare som radikala oikofober genom att förneka den egna nationens kulturella fördelar och deras egen svenska identitet och nationalitet. Mona Sahlin är ett bra exempel på en radikal oikofob när hon pläderade för ett s k "mångkulturellt samhälle" i Sverige och kallade detta "berikande mångfald", samtidigt som hon nedvärderade den svenska kulturen och de svenska traditionerna och kallade svenskar för "enfald". Slå upp i ordet enfald i ordboken och se vad det betyder så kommer du nog aldrig att rösta på henne! På detta oikofobiska sätt fiskar Mona Sahlin väljare bland människor med utländsk bakgrund. Berömt är det uttalande hon gjorde inför turkisk skara människor. Man hör henne också ofta, att med sin släpiga söderslang, kalla Sverige för "de hä lanne". Det är ett mycket respektlöst, obildat och slarvigt sätt att i uttrycka sig på. Vi kan inte ha en sådan person som statsminister! Men även Reinfeldt har varit ute i liknande ärenden när han nyligen kallade oss svenskar för "barbarer" i jämförelse med de invandrare från Mellanöstern som han träffade i Södertälje. Dessa invandrare, ofta med stora familjer, har fått uppehållstillstånd här av olika skäl. Oerhört få av dem är flyktingar med skyddsbehov. Mer än 90% har kommit hit av ekonomiska skäl, inom FN kallas de "economic migrants". Skälen till varför alla dessa människor med stora familjer får permanenta uppehållstillstånd (PUT) får vi svenskar dessutom aldrig reda på. Oikofoberna har nämligen sett till att hemligstämpla alla uppgifter om invandrare i 50 år! 

Oikofoberna hetsar dessutom ofta upp dessa invandrare mot den svenska majoritetsbefolkningen. Det gör de genom att ständigt påstå att det är så synd om invandrarna. Vi tvingar dem att bo i ”utsatta områden”. De lider av ”utanförskap”.  De blir ständigt ”diskriminerade av majoritetsbefolkningen”. De utsätts för ”främlingsfientlighet och rasism” osv . Allt detta är, enligt oikofoberna, orsaken till de allvarliga förortsproblemen, de ökande våldtäkterna mot svenska kvinnor och den omfattande, ofta grova, kriminaliteten bland invandrare. särskilt de som kommer från Mellanöstern och Afrika. Och framför allt är det svenskarnas fel att så många utomeuropeiska invandrare är arbetslösa och att deras barn inte sköter sig i skolan. Men alla dessa anklagelser och bortförklaringar är bara rena undanflykter för att slippa ta ansvar för de konsekvenser som oikofobernas misslyckade invandringspolitik orsakat. Inget annat!

Jag kommer osökt att tänka på imamen, Abu Hamsa, i London som vrålade ut sitt hat mot det engelska samhällssystemet :”När vi muslimer snart kommer att ta makten genom vårt flertal skall vi utrota liberalerna och slänga Parlamentet i havet!”  Det skriker en man som kommer från ett antidemokratiskt, muslimskt samhälle där han dessutom är efterlyst för uppvigling och mord. I det liberaldemokratiska England har han trots detta fått både skydd, uppehälle och rätten att tala fritt. I det demokratiska England kan inte utlämnas för brott i sitt eget land eftersom han då riskerar tortyr. Detta är en svaghet i många europeiska länder. Vi har många liknande fall även i Sverige idag. I Sverige finns det importerade imamer, från strängt muslimska länder, som sprider hatpropaganda mot svenskar och det svenska samhället i moskéerna. Men oikofoberna, som har makten både över riksdag och media, vägrar att se sanningen i vitögat. De fortsätter istället att importera allt fler!

De har nämligen bestämt i Riksdagen att majoritetsbefolkningen inte kan utsättas för rasism och främlingsfientlighet. Det är endast invandrade minoriteter som kan utsättas för sådana hemska saker. När invandrare t ex kallar svenska flickor för ”horor” och svenskar i allmänhet för ”för blonda och blåögda svennejävlar” då tiger oikofoberna och samtycker. Men kallar någon svensk en svart afrikan för "neger", då skriker oikofoberna i högan sky att det är "rasism" och ”hets mot folkgrupp”. Konditorierna får inte ens ha sina Negerbollar ifred. Och t o m när GB-glass döpte en glass till Nogger blev det himla liv! Men när en svart afrikan i en förort kallar oss svenskar för ”jävla hundar” och”vita grisar” (white pigs) då lyser oikofoberna med sin frånvaro i massmedia. Och när en invandrare blir misshandlad av svenskar då blir det alltid ett enormt rabalder. Men när en svensk blir misshandlad, ja t o m mördad, av invandrare, då väcker det inget större intresse från medias sida. Det här har vi sett många exempel på under årens lopp. Invandrare blir nämligen misshandlade av "svenska rasister" medan svenskar bara blir misshandlade av "förtryckta invandrarungdomar i förortsgettona".  

Oikofoberna påstår också att det egentligen inte finns något som kan kallas svensk mat, utan alla maträtter har vi kopierat från andra folk. Man tar gärna kåldolmar som bevis! Att svenska kockar och svensk mat nu är oerhört eftertraktade i hela världen och att svenska kockar allt som oftast vinner internationella tävlingar, det talar man tyst om. Men att nästan alla samhällen i Sverige nu har en kebab- eller pizzabar det ses däremot som ett stort och berikande framsteg för svensk matkultur. De är levande bevis för ”invandrarnas företagaranda och kreativitet”.  När jag bläddrar bland hundratals underbara recept i min mammas gamla, svenska kokbok då inser jag ännu mer att det är oikofoberna som är den stora faran för Sverige och svenskarna – och inte i första hand invandrarna. Åtminstone inte än. Och jag fasar för att super-oikofoben Mona Sahlin kanske blir vår nästa statsminister, uppbackad av likasinnade kommunister och miljöpartister.

Men observera att detta socialistiska triumvirat endast kan komma till makten i Sverige med hjälp av invandrarröster – det står helt klart när man analyserar rösterna efter förra valet. Cirka 80% röstade på dessa partierna då, vilket kanske är rätt naturligt eftersom triumviratet lovar invandrarna ännu mer guld och gröna skogar. Och invandrarna är förstås kloka nog att rösta på den gren de sitter på. Det skulle jag också göra.

Men vilket parti är bäst för oss andra, som tvingas betala för detta mångmiljardkalas? Fundera på det. Valet 2010 närmar sig med stormsteg!

Jag är tacksam mot professor Roger Scruton för hans analys och varning för oikofobin i våra samhällen. Och jag kan varmt rekommerndera några av hans böcker.

 

Roger Scruton

The Need for Nations

Civitas, London 2004

ISBN 1-903 386-33 0

e-mail: books@civitas.ukWebsite: www.civitas.org.uk

 

Roger Scruton

The West and the Rest

Globalisation and the terrorist threat

Spectator - Continuum , London 2002

ISBN 1-882926-81-1

 

Nyligen utkom på svenska:

 

Roger Scruton

KULTUR RÄKNAS

Atlantis/Axess 2009

Jag kan också varmt rekommendera poeten och fotografen Anders Johanssons lilla, men innehållsrika, bok:

SANNINGEN ÄR ORIGINELL 

ÄNG BOK & BILD, Kalmar 2005

ISBN 91-975468-0-1